Fredrik Olovsson (S) skriver i Aftonbladet i dag. Jag återger texten i sin helhet.
I förra veckan presenterade samarbetsregeringen de skatteförändringar som kan bli aktuella från 1 januari. Ett av förslagen är en sänkt subventionsgrad i ROT-avdraget från 50 till 30 procent. Förslaget förväntas minska skatteutgifterna med 5,7 miljarder kronor men ändå ge fortsatt mycket generösa villkor för de som vill renovera sin bostad.
Kostnaderna för avdraget har skenat de senaste åren. När ROT-avdraget infördes i sin nuvarande form 2009 förväntades det kosta 3,6 miljarder. Bara under förra året ökade kostnaderna med två miljarder och notan för 2014 väntas landa på nästan 17 miljarder kronor.
Sedan förslaget presenterades har en rad spektakulära påståenden cirkulerat.
Det kanske märkligaste påståendet är att ROT-avdraget skulle ha en självfinansieringsgrad på 140 eller 150 procent, det vill säga att varje krona staten betalar i ROT-avdrag ger en och en halv krona tillbaka i ökade skatteintäkter. Detta är självklart trams. Det skulle förutsätta att det knappt fanns någon privat byggsektor före ROT-avdragets införande (inte ens svart) och att de pengar hushållen lägger på privata byggtjänster inte alls skulle användas till annan konsumtion. Finansdepartementets analyser pekar snarare på en självfinansieringsgrad på 10 eller 20 procent. Det gäller dessutom för avdraget i sin helhet – regeringen föreslår inte ett slopande av avdraget utan bara en sänkt subventionsgrad. Då är självfinansieringsgraden ännu lägre.
Ett annat spektakulärt påstående är att den sänkta subventionsgraden i ROT-avdraget skulle leda till att 20 000 jobb försvann. Den borgerliga regeringen bedömde dock sysselsättningseffekterna av ROT-avdraget i sin helhet till cirka 3 000 jobb. Eftersom avdraget blir kvar fast med en lägre subventionsgrad bedöms förslaget ha en negativ sysselsättningseffekt på knappt 500 jobb på lång sikt. I och med att förändringen sparar 5,7 miljarder blir kostnaden per extra jobb ohyggligt dyr. Dessutom råder det idag en betydande brist på byggnadsarbetare och hantverkare, vilket gör att effekterna på kort sikt troligen blir ännu mindre.
Det kanske vanligaste argumentet mot en förändrad subventionsgrad i ROT-avdraget från 50 till 30 procent är att det ska leda till en våg av svartarbete. Det finns inget stöd för detta, vilket till exempel SVT:s faktagranskning Livekollen konstaterat. Vi lever inte i ett land av fuskare. En undersökning av Skatteverket visar att bara 6 procent av nuvarande ROT-arbeten istället skulle köpas svart om ROT-avdraget skulle försvinna helt och hållet. Effekten blir givetvis svagare när avdraget enbart sänks.
Den gemensamma sektorn i Sverige gick under förra året med över 80 miljarder kronor i underskott. Detta är en direkt följd av att den förra regeringen sänkte skatten med över 150 miljarder kronor. Om vi åter ska få hållbara offentliga finanser måste de mest ineffektiva skattesänkningarna kunna omprövas.
Skattepolitiken måste utgå från fakta. Något annat har vi inte råd med.
Fredrik Olovsson, finansutskottets ordförande (S)