Det fanns en period i livet då alternativet till kontakt förutom fysiska träffar var brev och telefon. Då blev det en del telefon. Jag tänker högstadiet och gymnasiet. Helt rimligt kunde det vara att prata i flera timmar.

Nu för tiden pratar jag egentligen väldigt lite i telefon. Föredrar ytterst korta och koncisa samtal där poängen snabbt avhandlas. Och allra helst, om det är enkelt vill jag bara smsa om det för att spara tid. Alla jag behöver prata med är också så upptagna så det är ett stressmoment i sig att ringa om varandra.

Hur som helst. De senaste veckorna har det av olika skäl blivit ett par timmar i telefonen avhandlandes viktigheter blandat med skoj och nödvändigheter. Och det är inte helt tokigt. Förutom att jag i kväll fick väldigt kort om gymtid och sprang kort tid men skitsnabbt. Vet inte om det är lyckat, men så blev det.

Alla bra personer med olika ärenden. ´Självklart ringde jag också några som jag inte fick tag på. Nya försök i morgon.

Dessutom ringde jag mormor på lunchen, så i dag har jag pratat massor i telefonen.

Standardsamtalet kvar, godnattet till Markus.