(istället för tre gubbar, tre gubbar … ni fattar)

Senaste veckan har jag läst de här tre böckerna.

Jag har alltid varit förtjust i norska Unni Lindell och de böcker och karaktärer hon ger oss. Här är ett sorgligt familjedrama och de tuffa poliserna som också är mjuka på insidan. Sockerdöden visar precis hur komplext livet och döden kan vara. Även om de flesta av oss slipper de värsta avarterna.

Jag tror inte jag läst Jan Mårtensson tidigare, men gillade Mord i blått. En mordhistoria med modebranschen som kuliss. En trevlig antikhandlare. Kanske lite förvånande att det så ofta slumpar sig att han råkar få information om både det ena och det andra.

Carin Hjulström har tidigare skrivit om journalisten Frida Fors diverse öden och äventyr på ett rätt lättsmält men underhållande vis. Den här boken, Kajas resa, är en helt annan dimension. Bygger på en sann historia som anpassats en aning. Både lärorik och spännande. Här finns också glimtar av den tidiga socialdemokratin och de konservativa och förnyarna. Alltid aktuellt. Men också jämställdhetsfrågan och kvinnors ställning där kring 20-talet. Självklart den internationella perspektivet eftersom exilryssar spelar en huvudroll. Det är en historia i nutid med stora tillbakablickar och paralleller. Tänker att den historiska historien hade burit själv, utan kopplingen till nu. Bra.