För fyra år sedan gick jag på middagen som kungen bjuder in riksdagsledamöter till i början på varje mandatperiod. Fick veta att ”det är klart du ska!, ”det hör till”. Jag led väl inte sönder under kvällen men kan inte säga att jag heller tyckte det var kul att stå på led och skaka hand med en uttråkad konung efter att en personal berättat hur jag bäst hälsar. Eller hur personalen vid hovet som satt vid vårt bord lätt föraktfullt sade -Träffa väljare, varför då?! (citat) när vi berättade vad vi gjorde på hemmaplan.

I kväll var det dags för den här begivenheten igen. Jag valde att avstå. I mitt svar på inbjudan skrev jag att jag tackade så mycket för inbjudan men inte hade för avsikt att närvara. Fick tillbaka att de skulle notera att jag inte hade möjlighet att närvara. En fin omskrivning.

Mina tankar om monarkin finns att läsa här. Några av dem i alla fall.