I dag ska vi välja statsminister. Som bekant sker nu ett förhandlande mellan de två partier som kommer att ingå i en minoritetsregering.

Det förvånar mig att politiskt kunniga och politiskt intresserade plötsligt gör sig väldigt mycket dummare än vad de är, när de undrar varför inte alla vallöften som enskilda partier hade inte går igenom. Ty det är resultatet av förhandlingar, alltid. När förhandlingar krävs för att gå igenom något.

Partiaktiva som inte greppar att samarbete kräver eftergifter från båda håll, kanske inte bör ägna sig åt samarbeten alls.

Så här meddelar Socialdemokraterna:

En S-MP-regering kommer inte att föreslå något återställande av restaurangmomsen i en budgetproposition för 2015. Inte heller kommer det att föreslås någon sänkning av taket för RUT-avdrag. Däremot föreslås möjligheten till Läx-RUT, alltså RUT-avdrag för privatundervisning att tas bort.

Dessa frågor är inte behandlade i regeringsöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet, utan de har hanterats inom ramen för budgetförhandlingarna.

Vi socialdemokrater har varit tydliga med att vi vill slopa nedsättning av restaurangmomsen. Vi har också varit tydliga med att vi är kritiska till den ojämlika fördelningsprofil som det höga taket i RUT medför. I förhandlingarna om budgetpropositionen för 2015 har vi dock inte vunnit gehör för dessa ståndpunkter.