Kulturdos och kolasås

Söndag lunch. Sitter på ett tåg hem från Stockholm. Mot eftermiddagsjobb i Gävle. I torsdags kom Markus ner och vi har kunnat spendera tid på kul grejer, mellan lite fixande av jobbgrejer.

Jag har nog aldrig gått så långsamt i Stockholm som med honom, tex fram och tillbaka till TGI i går. Skönt. Hängde i Kungsträdgården i fredagskväll. Fikade länge.

Det var dock inte kulturinslagen, utan matinslagen.

Ett besök på Fotografiska. Har länge velat gå dit men inte prioriterat det. Tre olika utställningar. En vars stil syns på bilden ovan. Mycket speciell och både kul och läskig. Kanske är surrealistisk rätt term. Jag tyckte bäst om dokumentära snapshopts i svartvitt från hela världen av Henri  Cartier-Bresson. En svunnen tid. Så nära men ändå så långt borta.

I går bjöds vi på teater av Markus jobb. Rain man med Robert Gustafsson och Jonas Karlsson på Rival. Skickliga skådespelare givetvis, allihopa. En mycket djup, mänsklig frågeställning om relationer och så en dos humor på det.

När vi promenerade dit pekade jag på Gondolen och sade att där har jag aldrig ätit, men skulle gärna prova. Kul då att det var där som vi bjöds på middag efteråt. Check.

Jättegott naturligtvis. Det är väl typiskt mig att särskilt vilja uppmärksamma en gudomlig kolasås till efterrätten, men det är ju den jag tänker på. Och att till skillnad från 90 procent av Sveriges restauranger där vegetarianer och andra ”sprcialmatare” får sin mat när alla andra i princip redan ätit upp, fick den först.