I går eftermiddag skedde under någon koncentrerad timme trista händelser.

Först skulle kongressen välja ett VU. Eftersom det pga anledningar inte gick att enas inom det antal kongressen två dagar tidigare fastställt så ÄNDRADE VI STADGARNA eftersom ”det finns så många från hela landet som vill vara med och ta ansvar för det här partiet”.

Det handlar om att det inte går att enas. Representationstanken. Det är en svaghet i partiet, synd. Som jag kommenterade det igår: Det går att göra så, men det är inte rätt.

På det min besvikenhet på att mitt parti faktiskt inte vill ha jämställdhet genom att ta stora steg mot en individualiserad föräldraförsäkring. Det finns inget annat som vore så (relativt) enkelt som skulle betyda så mycket för jämställdheten i Sverige.

Men inte vi inte, inte vi.

Jag grät en skvätt på rummet.