I dag har vi varit riksdagsledamöter från S, V, MP, C och FP som träffat LRF och lantbrukarebrukare i Hälsingland. Jag har lärt mig att Sverige är sjävförsörjande på femtio procent på mat. I händelse av kris klarar vi att ge svenskarna mat 3 dagar, om vi inte får importera.
Det är en kontext att ha med sig när vi talar om lantbrukares situation. Det kapitalistiska tillgång och efterfrågan fungerar inte riktigt här tycker jag. Arla sänkte precis mjölkpriset för bönderna igen med hänvisning till den globala marknaden. Konsekvensen kommer att bli att fler mjölkbönder lägger av. Det betyder ännu svårare att hålla landet med mat.
Vi ställer relativt hårda krav på djurskyddet i Sverige. Det tycker jag är mycket, mycket bra och det tror jag de allra flesta konsumenter också tycker. Märkligt då att det inte är fler kommuner och landsting som i sina upphandlingar ställer samma krav som vi har lagstiftade i Sverige. Det blir knepig konkurrenssituation för våra lantbrukare. Och helt ologisk.
Grisar. Visste ni att suggorna sedan 80-talet transportras fram och tillbaka mellan gården där de grisar och gården där de semineras? Fördelar med sättet som handlar om avskiljning, möjlighet skura stallar osv är att det stävjer sjukdomar. Men särskilt pittoreskt är det inte.
Jag tycker det är vansinnigt kluvet detta med att se våra hushållsdjur i ”produktion”. Även när djurskyddsreglerna uppfylls undrar jag hur najs det är att vara gris i en box med inget att göra. Och en ljudnivå som kan bli enorm upplevde jag i dag.
Jag vet att människor vill äta kött. Och det bästa jag kan göra är att verka för att djuren under sitt liv har det väldigt bra. Själv har jag inte ätit kött på kanske femton år. Aldrig något jag tycker är svårt eller krångligt eller längtar efter. Inte ens kålpudding. För jag äter inte mina vänner. Men så enkelt är det inte, för jag äter mjölkprodukter och ägg … De djuren kommer att bl kött innan det är färdigt så jag är en del av systemet, mycket medveten om det.
Men den smärtsamt kluvna känslan av att avsluta dagen med att för första gången hålla en griskulting. I början av dagen klappade jag en som var bara en dag. den här var född på julaftonen. En varm, trind, spolformad, kompakt och lugn liten skär kropp i min famn. Underbara gris! Som någon ska äta upp. Det bara är så. Den finns inte för sin skull utan för vår skull.
I övrigt är LRF mycket goda värdar och arrangörer. Tack för bra diskussioner.