Allt enligt plan. Till klockan 10.15 cirka. Då är vi på väg ut ur Skellefteå när bilen plötsligt strejkar i en korsning. På så sätt att det inte går att växla. Femman och backen funkar. Så Ullie backade upp oss på trottoaren. Efter gediget googlande vet jag nu att ingen söndagsöppen bilverkstad finns i stan.

Däremot kom det relativt snabbt efter påringning en bärgningsbil med skittrevlig man som körde. Han skjutsade oss till det i panik bokade hotellet och ställde bort bilen i väntan på att verkstad öppnar i morgon. Han sade att det hade kunnat vara så mycket värre, lördag till exempel. Då hade vi fått vänta ännu längre. Sann positivism.

Så vi checkade in väskorna och efter tips från the local Lisa om Stigs konditori (på andra sidanälven) har vi nu köpt två omgångar fika. Måste ha legitima skäl att få sitta kvar i regnet.

Jag har läst hela Aftonbladets extrabilaga om Utöya och följt mina vänners uppdateringar från Norge.

En fin sak med Skellefteå (och andra mindre städer) är att fikat är väldigt, väldigt prisvärt jämfört med vilket storstadsfik som helst där priserna närmast kan ses som orimliga.