Klockan är lite mer än halv två på natten. Det ljusnar Kanske är det så att det aldrig hann bli mörkt.

Jag har för första gången någonsin kollat in ESC i Marmaverken. Därefter cruisat runt i kommunen nattetid för att se till att även kusiner kommer hem från partaj på Moheds camping till Norrala. När natten faller är det lämpligt att så att säga vara i rätt ände av kommunen.

Jag och Sara tittade på musiktävlingen. Hennes kille klarade knappt till bidrag sju innan han valde sömn.

Ni vet redan att Sverige vann. Med rätta. Jag gillade också bidragen från Serbien och Island. Mitt mest bestående minne kommer  att vara den här hårkreationen som Albaniens sångerska hade. Jag tycker att helt vanliga dreads är snuskiga. Att tvinna upp dem på huvudet och låta en tjock dread ringla ner som en orm på halsen med flit …

Jag har, trots att jag hade med mig en tub med spf 50, ändå bränt EN arm. Den som var mest riktad mot solen under picknicken. Jag använde nämligen inte krämen och tänkte att jag ska ju ändå inte sola. Call me stupid. Lär av det!

För övrigt är natten vacker nu. Så där vacker att jag blir den humanistiska motsvarigheten till religiös upplevelse, whatever that is. Det känns bra, riktigt bra. En stor, skarp månskära mot ljus himmel i väster. Tystnad som bryts av betande djur eller fågel.

Hela världen är en siluett.

Jag är så glad över att ha Hälsingland som mitt. Jag är så glad över att ha Gästrikland som mitt. Allt är bedårande. Avspänt.

Som sagt, ungefär som religiös fast ändå inte.

Godnatt.