Sara och jag låg och pratade till två i natt. Jag tror hon har lite tomtefrossa. Sov djupt efter det. Väcktes vid elva, då Lina hade dukat upp en rejäl frunch. Det var så gott, mannagrynsgröt bland annat.
Nu har jag en kalasfin utsikt över Norraladalens vita vidder, strösslade med rika mängder sol.
Väldigt mycket feelgood. Löjligt mycket.
