Äntligen, äntligen tar man tag i frågan om tydliga promillegränser på sjön. Båtförare har hittills tagit alltför lätt på alkoholkonsumtion i samband med framförandet av båten.
Nuvarande lagstiftningen är lika luddig som en kattunge. Det finns en gräns för grovt rattfylleri på 1,0 promille. För att det ska vara kriminellt vid lägre promillehalt krävs att man framfört båten på ett sätt som varit påtagligt farligt. En subjektiv uppfattning alltså. Polisen bedömer från fall till fall och så kan vi självklart inte ha det.
Jag har aldrig hört någon framföra önskemål på detta vad gäller de som kör bil när de har druckit. Att de kan fortsätta med det så länge det går bra., och att en påföljd bara ska delas ut om olycka händer. Vi jobbar inte så på något annat område.
2006 föreslog Rattfylleri- och sjöfylleriutredningen att gränsen skulle harmonisera med den för rattfylla, 0,2 promille. Detta är givetvis mycket klokt, om man nu tycker att det ska drickas alls i samband med framförande av fordon. Det finns länder i Europa om har nolltolerans. Det kan vara klokt. Enligt Hans Laurell på Vägverket ökar risken att dö i en trafikolycka med nio procent redan vid 0,1 promille i blodet. Idag är alkoholen inblandad i en tredjedel av alla dödsolyckor i trafiken.
En önskan för att minska antalet dödsfall orsakade på grund av alkohol varje år, är alltså att politikerna vågar plädera för en nollgräns överallt.
Ny forskning har visat att en av tio européer dör i alkoholrelaterade skador. Var tionde person. Det är siffror vi måste våga ta tag i. Det i kombination med alla forskning som visar att det enda som sänker alkoholkonsumtionen är sådant som att göra den svårtillgänglig och dyr. Inte särskilt populärt i Sverige, men kanske kan det sunda förnuftet råda om man vågar se sambanden. Vill vi att människor ska må bättre eller inte?
En liten pusselbit i detta är för Sverige att just komma till skott med skärpningen av lagstiftningen kring sjöfylleriet. Jag har hört det så många gånger. Snacket om att det bara är båten, att man ska köra så försiktigt, att kontrollen är bristfällig. Som om det värsta vore att bli ertappad och inte att man utsätter sig själv och andra för onödig fara.
Det är lite som debatten om cykelhjälmens vara eller inte vara. VI har dålig respekt för cykeln trots att vi vet att vi räddar massor av hjärnor med hjälmen. Den ses som lite töntigt och därför avstår man. Det är också lite töntigt att inte vilja kombinera båt och ölande så därför fortsätter man med det.
Toleransen mot fylla i trafiken är låg, även om förekomsten tyvärr är omfattande. Man räknar på omkring 20 000 per dag som kör berusade. Toleransen mot båtfylla är av någon märklig anledning ganska utbredd, särskilt i kustbandet givetvis.
Jag vill ge en eloge till Alliansen för att de nu driver frågan mot ett beslut. Ett beslut som innebär självklara, tydliga regler kring rattfylla. Vi kan hoppas att effekterna är desammas om när lagen kring rattfylla stramades upp, att problematiken minskade.
Havet är för vackert för att besudlas av fulla båtförare.
Ledare i Hälsingekuriren och Ljusdalsposten förra veckan.
Pingback: Riksdagsledamöterna är terrorister | Elin Lundgren