Bilden är från GD och är tagen av Gun Wigh. Bilden illustrerar en mycket slapp mediehantering av Furuviksparken i frågan jag ska skriva om.

Världens schimpanser är hotade. Schimpanser lever i västra och centrala Afrika. WWF redogör för de fyra olika underarter som finns. Tro inte att dessa aldrig möts i naturen. Det gör de där det är möjligt. De olika arterna förökar sig med varandra varför någon slags strikt artåtskillnad egentligen är fånig för människan att upprätthålla, om inte aporna själva är intresserade av det.

I Europa finns schimpanser endast i fångenskap i djurparker. Jag vet inte om de också återfinns i några laboratorium i vår världsdel, andra apor gör.

Enkel bakgrund: i Furuviksparken bor en liten schimpansflock. Aporna har varit mycket goda ambassadörer för Furuvik, för Gävle och för sina hotade, vilda artfränder. Där bor Santino, hanen som planerade stenattacker på besökarna och det blir en nyhet att han är ”smart”. Men det är inte Santino jag tänker skriva om, utan om Linda.

Så här skriver Furuvik om Linda (i länken också om hennes flock):

”Född 1984 i Liberia. Linda är tyvärr vildfångad och hennes föräldrar är illegalt skjutna. Hon räddades av en svensk familj bosatt i Liberia vid ca 6 månaders ålder.,
Linda är en viktig hona i gruppen och hon har blivit både Mandas och lilla Selmas fostermor. Linda är lite listig och lurig, men även en mycket klok schimpans som genast tog sig an lilla Manda när hon kom till flocken.”

Linda är en av alla schimpanser som tvingats se sin familj dödas. Ett trauma för en apa, likväl som för en människa. Mer information HÄR. Linda har sedan transporterats över världen för att till slut komma till Furuvik.

En individ som haft ett ruffigt liv, som har tagit hand om andra små schimpanser och som nu borde få en lugn tillvaro, även om den innehåller att roa människor utifrån sitt boende på en djurpark, vara en så kallad ”attraktion”.

Furuvik hade som idé att Linda ska få egna barn och lät därför införliva en lämplig kärlekskandidat av samma underart. Eftersom vi människor fått för oss att den där ”renrasigheten” är så viktig också för djurparksdjur, i vad som kallas bevarandeprojekt. Därför kom Tjobbe till Furuvik.

Så här skriver Furuvik om Tjobbe:

”Tjobbe tillhör den hotade arten västlig schimpans och artkoordinatorerna vill därför att han matchas mot honor av samma art. Genom att ta emot Tjobbe finns det goda förutsättningar för att öka reproduktionen och på så vis tar också Furuviksparken ett stort ansvar inom den Europeiska djurparksorganisationen EAZA´s bevarandeprogram. Den bästa miljöberikningen för en grupp schimpanser i en djurpark är att få en egen avkomma och därför fyller Tjobbes flytt flera viktiga funktioner.”

Men det har inte fungerat. Det har inte blivit några nya schimpansbarn. Linda verkar inte kompatibel med Tjobbe. Ni vet hur det kan vara när någon ska para ihop en med en kille man inte gillar. Det går åt pipan.

Kanske kan Linda inte ens få barn. Av ålder eller av andra skäl. Det kan man inte så noga veta och det finns nog inget bra sätt att ta reda på det heller.

Därför vill nu Furuvik skicka iväg Linda (och kanske ytterligare en apa) till en annan djurpark, samtidigt som nya apor ska komma till Furuvik i stället. Allt för att få igång bättre avel i parken, som en del i det stora artbevarandearbetet i Europa.

Summerat: Schimpansen Linda har haft ett tufft liv. Hon jobbar i dag i en park där hon har dragit in en del pengar, samtidigt som hon fostrat yngre apor. Hon får inga egna barn. Parken får inga schimpansungar och tror att det är det folket vill ha för att betala inträde till parken. Förmodligen inte taget ur luften, vi älskar att se djurungar. För att få större lönsamhet ska Linda bytas ut mot andra apor. Ingen hänsyn tas till att det helt enkelt är riktigt taskigt att flytta en apa med Lindas bakgrund.

Jag vill att det ska finnas schimpanser i vår värld. Jag vill att de ska leva fritt. Jag vill att schimpanser ska finnas där de ska vara, i Afrika. Det artbevarandearbete som sysslas med i Europa spelar mindre roll för de viltlevande aporna. Ingen roll kan man säga. Det förekommer, så vitt jag kunnat ta reda på, aldrig att schimpanser från Europa återförs till Afrika. Motbevisa mig gärna.

I Afrika finns många apor som bor omhändertagna och hjälpta utifrån att de till exempel varit med om samma trauma som Linda, föräldrarna dödats. De aporna står i kö för att komma ut i det fria på ett bra sätt. Låt oss lösa tjuvjakten, låt oss få ut de aporna igen. Lösningen för schimpanserna som art är inte europeiska artbevarandeprogram där en apa som Linda ska få sitt enskilda liv ställt på ända gång på gång.

Ett enskilt djur, en enskild individ som Linda, betyder ingenting när de kommersiella krafterna pratar. Jag blir illa berörd när det kamoufleras i prat om artbevarande.

Djurparker är omodernt. Ja, det är fascinerande att se djuren. Ja, de fyller en funktion i att berätta om vilka fantastiska varelser som finns i världen. Men vi människor måste lära oss att djuren har sin plats i världen, utan att vi måste ha sett dem matas på zoo först. Vi får åka till djuren eller helt enkelt se dem på film. De finns för sin egen skull, inte för vår att underhållas av. Nog betyder det något att Santino ville kasta sten på besökarna i parken …

Det gäller också Linda. Hon är värd att få leva sitt liv där hon nu har hittat trygghet. Det är i Furuvik med sina vänner. Allt annat är cyniskt, vilka argument som än framförs.