Idag var jag i en jobbrelaterad diskussion om tid. Vilket fick mig att fundera och bli sur.
-Jag hinner inte! Säger folk hela tiden.
Men jag har gått kurs för drygt tio år sedan som hette "min tid" och har fortfarande ett mantra kvar från den "Alla har lika mycket tid". Och det är helt sant. Tack Rune!
Hur är det möjligt att vissa hinner så mycket och andra hinner så lite?!
Jag får ofta höra att folk fascineras över hur jag hinner och orkar. Och varje gång ler jag ansträngt och säger att jag inte tittar så mycket på TV. Det är inte helt sant för när jag är hemma är TVn ofta på. Men jag sitter inte och glor på den som ett fån. Istället gör jag saker samtidigt för så kul är det inte med TV. Jag kanske skriver saker (msn, blogg, jobb, brev, dagbok, andra texter). Jag kanske rättar matteprov eller målar naglarna eller läser handlingar eller stryker.
Vill man få mkt saker gjort så får man det, hittar vägar. Jag pratar med mina vänner när jag promenerar, läser på buss eller tåg, planerar noga, gör saker på vägen, väljer bort sådant som inte fyller någon funktion osv. På det sättet kan jag hålla jobb, träning, privatliv och ett fleratal uppdrag igång. Och så väljer jag bort sådant som kanske just tv. Jag diskar medan potatisvattnet kokar upp och jag läser aldrig adresserad reklam.
Och ändå har jag ingen bil som skulle underlätta.
Det är mycket gnäll om tid. Det handlar ju om prioriteringar. Det är inte magiskt att jag hinner göra många saker. Det är inte trolleri. Det är bara så det funkar. Gör man skaer blir dom gjorda. Gnäller man mest över tidsbrist försvinenr möjligheterna under tiden.
Och då har jag inte ens nämnt det här med barn som ursäkt för att man inte kan göra det eller det. Märkligt då att vissa föräldrar hinner än väldig massa, och andra inte ett skit.
Lär er vara lite effektiva!