Det är så härligt.
Det kan t ex göra så att man får reklam för mördare, McDonalds, på sin blogg. obs! Mördare av djur. Eller så köper de andra att göra det. Liksom. Otrevligt hur som helst.

Jag är bara så himmelens trött.

Det ska jag göra idag.

Jag tycker det är töntigt när man säger äpplekaka eller äpplemos. Det låter ju inte klokt!

Så här är det, ganska läskigt faktiskt:

Sedan ungefär två månader tillbaka så har min synskärpa gradvis försvunnit under dagarna. Till kvällen ser jag inte texten på TVn oavsett om jag har linser eller glasögon. Att jag inte gör det annars är ingen surprise.

På morgonen är det sedan bra igen.

I fredags träffade jag min optiker och beskrev problemen för henne. Märk väl att jag då hade haft lov i en vecka och inte haft några problem på den tiden.

Jag är alltså stressad (utan att jag känner mig sån) och det slår på ögonen. Otäckt. Och jag vet inte riktigt vad jag ska göra.

Eller en av fyra vackraste fötter.

Jag har fikat med Peter och handlat sen jag kom till Gävle. Det förra mest trevligt.
Jag har också deklarerat och mejlat viktiga mejl.

Jag har suttit ute och läst. Någonting i naturen bet mig i tån.

Vem i SSU har halva inne med media, eftersom ingen verkar ha grävt i hur det kommer sig att den SSUare som lämnade ut lösenordet (pladdrade ut det lite sådär på kompisvis) lugnt kan jobba kvar i organisationen, på en utåtriktad tjänst.

Nu har jag äntligen träffat Maximilian och Timothy.  Som gullgrisar var dom, och skrek nästan inte alls.

Sedan har jag suttit ute i Norralasolen och läsa Elle.

Jag jäser lite när jag läser DNs ekonomidel och Ardalan sitter där och är advokat.
Av två helt motsatta skäl.

Det ena är att han är advokat och inte handläggare på 68:an. Good for him.

Det andra är att det måste var alämpligt att vara advokat om man kan alla mästermyglarknep.