Jag är i Närby ett tag innan vi ska åka till Kinsta och fira Annas 30-årsdag.
Det snöar. Sagosnö.
Jag har precis varit ute och matat Anton.
Tagit vackra foton på honom.

Det är det.
Svenssonkommentar, men det är sant.

Om man är på stan eller på annat sätt i närheten av ställen där bilar åker kan man ibland råka ut för att någon bil typ varvar massor innan den börnar iväg. Eller körs så det skriker på nån liten gata inne i stan.
Det är alltid alltid killar som sitter vid pedalerna.
Är killar dummare?

När eleverna skickar sånt här blir jag orolig:

15 januari klockan 20:00 ska alla vara inne på msn ,för vi ska kolla om vi kommer i rekord skicka det hära till allla dina komtakter.

När jag gick i högstadiet misshandlade jag inte spåket. Åtminstone inte med talsprål i skrivna texter.

Kuttat fingret på ett papper.
Stänkt het olja på på underarmen. Bränt.
Grattis till mig.
Men en dag som denna bryr jag mig inte.
Jag ska gå och träna istället.

Jag är inte längre varslad.
Det känns främst bra.

Aftonbladet tipsar idag om hur man ska klara "fattiga" januari.
Man ska börja med att ta en vit helg. Då spar man hundralappar.
Det säger en del om svenska folkets vanor.

Porrknutte

Det är skönt att vara själv ibland. Äta mat utan grönsaker, fisa lite, ha inga byxor mellen småbyxor oxh strumpor (bland det fulaste jag vet), rapa… allt sånt ni vet.
Dessutom kolla på Jerry Springer och träna med de fina träningsredskap jag förärades av familjen.
Sånt gör man inte i sällskap.

Mobilen låg kvar i hallen när jag gick. Tråkigt.
Mobilfri dag…

Det gick.

Förutom att jag trodde att Markus var rånmördad, men sånt får jag ta. Tydligen.