M

Markus har varit här från fyra.
Då har jag inte kunnat skriva sådär kul grejer som jag brukar.
För då har jag varit social istället.
Jag visade honom Gävle Strand i en kampanj som går ut på
att han ska köpa en lägenhet där.
Som jag kan bo i.

Morgonstund har guld

Efter att tre så kallade mornar ha sovit till lunch, skulle jag nu upp i tid för att kunna luncha med Tommy halv tolv. Iofs blev tiden knapp av viktiga samtal innan, så när det är en kvart kvar innan jag måste vara där ringer Tommy och säger att han precis har duschat så vi skjuter på det i 45 minuter. Helt okej.
För då hinner jag plocka i ordning lite plus packa träningsväskan ordentligt.
Plus gå till soc innan vi ska träffas.

Läst lite om Almedalen i DN. Fortfarande inget kul. Rätt åt som att det regnar. Almedalen är lite perverst.

Snart 8 september

Om jag har förstått det hela rätt är det då som NKOTBs nya platta kommer.
Jag har gjort något jag sällan gör, nämligen you tubat för att se hur detta kan låta.
Ja, som väntat kan man säga.
Och dansen ser stelare ut än sist.
Men snyggare är dom.
Dock verkar de inte tycka det själva eftersom de gärna använder lättklädda damer som support på scen.
Det är helt nytt.
Jag gillar att de bloggar och så.
Kring -91 var de enda nyheterna man fick via sina amerikanska brevkompisar, det gick något långsammare.
Men gjorde mig bra på engelska.
Jag har laddat ner ett skrivbordsunderlägg samt försöker lära mig Summertime.
-I think about you in the summertime…

Kanske måste till Norrala och plocka fram pärmar och allt. Jag tror att jag fortfarande kan typ alla födelsedagar och mellannamn och sån shit. Det kanske räcker med den här boken jag har i bokhyllan. Our story står också där. Jag inväntar del två.

Mjuk fot

I tre kvällar har mitt projekt Mjuka Fötter pågått. Ett av de ganska enklare grejerna. Jag smörjer massor. Efter sista gången jag varit på toa, för annars riskerar man halka. Vet jag sen gammalt.
Och redan nu ser fötterna mycket bättre ut. Filar gör jag liksom alltid, men såhär nära 30 verkar det inte räcka.

Nu ska jag göra bakade rödbetor igen. Och för er som vet hur det gick förra veckan… samma sak torde hända nu. Men nu är jag beredd.

Jag har promenerat 90 minuter i naturen. Och burit ner saker i källaren. Nu ska jag duscha medan maten blir klar.

Framtidsdröm

Om man scannar sådana Mina vänner-böcker som jag fyllt i när jag var yngre så kan jag har skrivit ridlärare, journalist och advokat. Journalist tycker jag fortfarande skulle vara roligt, en häst vill jag ha och advokater är tuffa, så preferenserna är väl desamma.

Hade man frågat hur jag ville bo hade jag skrivit kanske "Hus" eller "Gård". Jag vet att jag flera gånger bestämt sagt att man inte kan bo i lägenhet.  Jag har bott två år i ett litet rum i en stor studentkorridor -älskade det. I alla fall känns det så efteråt. Och nu har jag bott i lägenhet i sju år. Sju år förresten? Det känns vansinnigt länge. Men räknar jag efter stämmer det. Fast känns som tre. Hur som helst så trivs jag ju bra. Det är praktiskt. Enkelt.  Att hyra betyder att man kan ringa om det blir nåt knas och att ibland får man en ny kyl.

Men sen? Tja, kvällens promenad med Daniel gick till Gävle Strand och som ni ser är det ju väldigt snyggt. Nytt är ju oftast snyggt. I den här längan mitt i området har folk inte flyttat in i alla husen än. Så nytt.  Är det kanske här jag vill bo?

Fast jag är ju ingen riking, så planen rök nog där. Vi som kommer från en bakgrund där man får ta studielån har ofta inte råd att bo på de snyggaste ställena.

Kollade vad hyran ligger på i allmännyttan på området. En två kostade runt 7100 i månaden. En trea 8000. Säkert lite mer nu. Ja, det är ju inte vad jag är beredd att betala för att bo precis.

Stadsdjuren

Den gången vi på kommunstyrelsen beviljade pengar till den permanenta utställningen "Hedvig älskar hemslöjd" så gav vi också pengar till Stadsdjursparaden. Det var väldigt roligt när Peter Hasch inte visste vad ett stadsdjur var. Det är nu ett stort antal, av olika konstnärer dekorerade bockar som pryder staden. Så kan man rösta och så ni vet.

Observera texten på hornen.

Den här var ny för mig för dagen. Inte den finaste, men den roligaste. Den finaste står utanför Sjömanskyrkan, ser ut som en zebra och har regnbågar på hornen.

Mitt viktigaste?

Alltså… jag skriver olika saker på min blogg. När Arbetarbladet som av en händelse känner för att citera mig så gör man det från det menlösa inlägget om fröken Lassbo. Snacka om att jag känner mig misslyckad.