Om alkoholism

SVT ska göra en serie om alkoholism.
Äntligen!
En av våra mest utbredda, skuldbelagda och nedtystade sjukdomar!

Vidare så undrar jag när det är min tur att bli sjungen för som tack för att jag betalar min TV-avgift. Jag kommer inte att se överraskad ut, bara glad. Kom gärna in på en lektion. Eleverna kommer bli glada.

Ingen lek

-Det känns som att vi har kommit lite i ordning i alla fall.

Skön kommentar från Markus när vi nu har packat upp motavarande ett hundratal flyttlådor. Tvättat lite, och stuvat både här och där. En del av det som ska vara på vinden är på vinden. Saker i hyllor är provisoriskt i inslängda i hyllorna (Jag har monterat Ivar).

Bob då, vad tycker han om detta? Oklart, hans osociala beteende är likadant men han kommer fram och äter lite godis på kvällarna och sen springer han på natten.

Imorgon drar mitt jobb igång, lite mjuk med planeringsdag. Shit vad jag behöver planera, ingen lek.

Nu ser min blogg snygg ut på ett annat sätt än tidigare och självklart är det världens bästa Anna som ordnat den. Hon är förresten min mammas kusin fast jämnårig med mig.

Anna och jag ♥

IKEA

Nu har vi handlat merparten av de möbler som vi behöver. Kommer levererade vilken dag som helst nu. VIlken dag som helst. Men det är drygt att bära och fixa. Tänk om jag hade något handikapp i kroppen, då skulle IKEA kunna vara ett problem. Fast de har världens vänligaste personal (de är lite buttra i betalkassan) så de hade säkert ordnat det.

På förfrågan kommer en lista på vad vi köpte:
En varsin säng som man bygger ihop till något som kallas dubbelsäng.
Ett mindre klädskåp
En hylla som SKA passa mina scrapalbum
En fåtölj

Plus lite lådor och annat för förvaring.

Smärtsam process

Det här med flytten har fått mig att tänka ännu mer på prylar, saker, stuff, grejer…

På det personliga planet. Att jag själv är så bunden till saker för att berätta min historia för mig själv. Viken annan trettioårig tjej ser det som självklart att ha sina My little ponys framme? Bara som ett exempel. Fast det är å andra sidan ett urval av saker, för mina Barbies är inte alls lika viktiga. Vissa saker slår an något i mig. Men att packa och flytta sina egna saker med lastbil… alltså möbler visst, men saker… Kläder, skor, böcker, handdukar, väskor, det är ett gravt överflöd. Sådant jag har fått i present är svårt för mig att lämna bort. Som om glas jag fått av någon förpliktigar att behålla dem livet ut. Så är det naturligtvis inte.
En människa borde inte ha mer än det hon kan bära/dra själv.

På det presentmässiga planet. I fortsättningen när jag ska önska något så ska det vara förbrukningsvaror. Hudkrämer som jag masskonsumerar, ätbart, ljus, anteckningsböcker, presentkort hos frisören, pysselmaterial… den stilen. Nu får det vara stopp med andra typer av presenter tror jag.

Rent hållbarhetsmässigt, ekologiskt, är det galet detta att vi inte sammanbor i kollektivformer mer så att vi är många om TVn, om vispen och om whatever. Singelhushåll är egentligen galet (men underbart). DN handlade i söndags om singelboende och skrev det som brukar sägas att Sverige/Stockholm har högst andel singlar. Det är dyrt att bo själv och det är dumt mot miljön. Jag menar inte att någon ska känna skuld för det senare. Men det borde skapas fler former för sammanboende för att underlätta. Att bo i studentkorridorstuket är perfekt. Eller kompisar som delar lägenhet. Det borde inte var förbehållet ungdomar. Fler vuxenkollektiv. Botar ensamhet också.

Media har uppmärksammat flera personer som har haft årslånga projekt där de inte ska inhandla mer än mat och mediciner. Det är modigt och bra jobbat av dom. Jag har ingen sådan ambition. Men jag är ganska säker på att jag kommer att handla mindre av det mesta en lång tid framåt. Böcker från bibblan, välja två tidningar av magasintyp (inte alla), använda mer av de kläder jag verkligen äger än leta nya osv.

Det är jobbigt att rensa ur och göra sig av med saker. Man vet att det är massor massor av tusenlappar som ryker. Som hade kunnat sitta på sparkontot och bli en vacker hund. Eller så hade jag kunnat jobba mindre och scrappat mer.

Jaja, ni förstår. Säkert i samma sits. Gör en koll av era kryddburkar tex, är ni inte en notorisk städare kommer 20-30 procent passerat bäst före datum. För man använder inte upp det man köper.

Bekymmersrynkan

Vi har haft ombesiktning på vår lägenhet alldeles nyss. Trevlig man gick runt, lyssnade, tittade och hade bekymmersrynkan. Klart är att vi ska få tapeter i åtminstone vardagsrummet. Kanske på fler ställen. Men så långt är jag nöjd. Lämnade över en 2.0-lista över saker som inte känns bra. De skulle börja till veckan. Ta bort konstigt dragna kablar och sådant.

Tidigare hyresgäst hade två katter (eller var det tre) och de har ägnat sig åt att klösa på tapeterna. Katter är ett otyg.

Just nu håller två stoooora flyttkillar på att bära in Markus saker. Sedan har vi att göra.

Fortsätt gissa på hålen. Pierre var inte ens i närheten.