Han har ett töntcitat som säger:
-Ingen kan vara nere med en ballong.

Vem bryr sig om en ballongjävel?!

-Ingen kan vara nere med en (fungerande) dator.

Nalle Puh är störtlöjlig tycker jag. Söt, men ultratrist.

Jag är stuck i de värmländska skogarna över påsk. Det är bara så. Det är inget jag kan göra. I dag har vi grillat i skogen. Passar perfekt för en friluftsmänniska som mig. Vägrade sätta på mig stövlar, visste det skulle gå bra med skorna… och det gjorde det ju. Jag har alltid rätt.

Nu har jag ingenting att göra. Som omväxling. Tackar högre makter för Markus dator och trådlöst nätverk (!!).

En av tjejerna som har skitigt hemma säger att hon dricker sådana enorma mängder cola på grund av …  grupptryck! Det är inte lätt för dagens ungdom.

-Ingen raketforskare, säger Lina.

Det är kul att kolla på TV med henne. Efter vi har hånat colan tittar Lina på vad jag för tillfället dricker.

Det var svårt för oss att få en stabil bild, men man ser ju. Jag inmundigar Pepsi Max. Lina tömde också just upp ett glas. Grupptryck…

Jag har faktiskt inte haft cola hemma på evigheter. Sanning!

Okej, jag har provat skorna. Jag har tagit ut en liten lagom rutt. Jag orkade springa ungefär halva. Inget att skryta om men nu är jag på g. Det räknas.

Mitt problem är att jag alltid vill göra allt så snabbt, men jag dör om jag springer för fort. Jag tänker mig att rullatortakt torde vara lämpligt.

Lina och jag väntar spänt på att Rent Hus ska börja. Då ser hon att det är nån Star Wars på en annan kanal. Varför hon glatt tittar på mig och undrar om vi ska på det istället.

Efter att ha mött min döda blick säger hon nedslaget:

-Näe, du älsker ju inte det.

Star Wars är för geeks.

För övrigt gör veckans Rent Hus mig inte besviken på minsta sätt. Men det är så tragiskt, att när människor mår dåligt visar det så tydligt att de inte orkar ta hand om sig. Men i det här fallet undrar man ju varför inte de lata döttrarna tar tag i läget. Lata ungar stör mig. Dessutom hade de "knulla" skrivet på väggen. Det är inte okej. Vad är det för vokabulär som städtanten sade.

De är så himla lama tjejerna. Usch för att hänga med lama. (Som attityd, inte funktionshinder)

Jag har strukit fram för Top Model, framför SATC och nu framför Top Chef. När jag är igång gillar jag väldigt mycket att stryka. Det blir fint och får plats så mycket i lådorna. Mycket lättare att bara plocka fram något sen. När man har strukit ett tag behöver man sedan inte stryka på väldigt länge. OBS! Jag är inget freak som stryker trosor och så.

Det här är det första par skor jag köpt i livet med syftet att springa utomhus.
Syftet har inte börjat än, men nu finns förutsättningarna.

Jag har alltid gillat Nike, så det var självskrivet. De andra skorna byggs nog dessvärre också av barn. Fy fan. Det är svårt att vara konsument och det är svårt att vara barn.

Tommy hade tipsat om ett par skor som hette Nike Womit typ. Men man vill ju inte ha kräksskor.

Nu ska jag göra middagsmackor och se på Top Model 4. Can´t help I love it!

I helgen kom resultatet från en opinionsundersökning som visade att fler människor är villiga att rösta på Moderaterna än på Socialdemokraterna. 

Det är nu Socialdemokratiska arbetarepartiet tydligt måste visa de olika ideologier som styr partierna.

Klassresor, att komma från fattiga förhållanden men kunna skapa sig en tillvaro som var bättre än den man föddes in i, är ett begrepp för att det förekommer. Läskigt  begrepp kanske eftersom man då först måste våga tala om ett klassamhälle. Jag räds inte det. För mig är det väldigt tydligt då vi har kungahus vars hela tillvaro finansieras av oss som aldrig är välkomna på nobelmiddag. Glädjande nog har många reagerat på fenomenet när ett påkostat bröllop stundar.

Ju mer man har desto mer får man. Hur många lokalvårdare får bjudluncher och tjänstebil, hur många chefer får det? Att  behöva göra sådana billiga poänger för att peka på att klassamhället fortfarande i allra högsta grad existerar känns tråkigt men nödvändigt. Det gör ont i hjärtat vid rapporter om att på somliga skolor går skollunchen åt till sista smulan på fredagar och måndagar för att fylla hungriga magar inför och efter helgen. Då pratar vi inte om Djursholm. Nyligen kom rapporten som berättade det man kunnat ana, att rika får bättre sjukvård. Det är inget hittepå att klassamhället lever och frodas. Klyftorna ökar till och med.

Min bild är att en moderat anser att vi alla föds med samma möjligheter och det enbart är vad vi gör av dom som styr oss. Slänger vi bort det genom att inte klara skolan som vi borde, hamna i fel sällskap eller inte få ett jobb så får vi ta smällen själva och inte få några extra försök. Att skolan var svår för att mamma och pappa söp finns inte med i beräkningarna.

Jag föddes för inte så länge sedan av en ung, söt mamma utan gymnasieutbildning. Vi bodde med mormor och morfar i ett hus som bara strax innan jag föddes fick toalett inomhus. Jag kände under många år ingen som hade pluggat något mer än gymnasium. Tack vare ett välfärdssystem med möjlighet att få lån till högre studier har jag skaffat en ekonomi där jag själv kan välja var jag vill bo och inte vara beroende av någon annan för att dela kostnader, om jag inte skulle vilja det.

Hade jag fötts 40 år tidigare hade det varit en utopi för mig. Då hade mitt liv tett sig helt annorlunda. Förmodligen hade jag fått leka hemmafru åt en man som hade himlat med ögonen och skojat med sina kompisar om jag ville läsa böcker eller talat om att studera. Inte för att vara elak utan för att sådant beteende fallit utanför normen. Där hade jag gått omkring och trott att jag var någon. Man skulle veta sin plats.

Socialdemokraterna jobbar målmedvetet med att utplåna skillnader mellan fattig och rik, mellan man och kvinna med ett enda mål… att ge alla friheten att välja sitt liv. Vi ska födas med samma möjligheter. Det kan få en att dra efter andan för att det fortfarande känns så långt borta. Mycket är gjort men målet är inte nått. Jag har i dag mycket att tacka Socialdemokraterna för det de gjort för mig, nu måste arbetet självklart gå vidare. Det ska göras klassresor så det står härliga till!

Vad är självklart för Moderaterna? Otryggare anställningar, låg förmögenhetsskatt och försämrad vuxenutbildning. Och att man ska veta sin plats.

Ledare Söderhamnskuriren, Ljusdalsposten 7 april 09

Jag inser att jag skriver en hemmafrublogg. Sugigt. Det stora barnet som bor hos mig gnuggade sig i ögonen när jag drog upp persiennerna som värsta erfarna mamman. Nu är hon iväg på lunch med en kompis.

Jag tänkte berätta om en underbar MAC-ögonskugga jag hade på mig i går. Jättefin när jag lade på den halv elva på förmiddagen. När jag kom hem efter 23 så fanns den inte längre. Bara kajal. Någonstans i världen finns en massa ögonskugga som bara sådär har försvunnit från glittriga ögonlock.

Jag ska göra en liiiten shoppingtur på stan i dag. Med lågkonjunktur och en uppsägning i ryggsäcken (en topp tio-uppfinning) så har jag inte köpt särskilt mycket saker alls. Men nu är det sådant som jag BEHÖVER. TIll exempel pumptvål till köket (hemmafruvarning igen). LIte sånt.

Mannen ska komma hem med lunch till mig. Snällt. Men jag tvättar ju hans kläder.