

Inte helt lyckat syltkakebak









Kollegorna kom in och sjöng Happy Birthday och gav mig choklad. Lejba fick jag bara låna lite. Hon har ganska svårt att vara still.
Lina, är du nöjd med de större bilderna?
Naturligtvis är det inte så men det känns som om de ringer hela tiden och vill erbjuda saker jag inte vill ha. Detta hände aldrig på mitt gamla jobb!

För någon månad sedan lovade jag att leverera en bild på vår hund Rocky. Som är i Frolicland sedan länge. I natt drömde jag om honom. Kanske för att jag fick leka med en hund i går. Det syns tydligt på bilden vad lattjo vi hade det! Det var lätt att vara glad när man var 17.

Känner mig ganska trött. Bara ett möte på jobbet i dag av lugn karaktär. Därefter ska jag sortera papper och lägga upp en strategi. Allra först ska jag fixa håret, för det hinner jag inte göra hemma. Eller, jag väljer att sova istället. Men produkterna är på jobbet så det ska gå bra.
I dag är det min födelsedag. Nog bara därför som jag är på okej humör efter kvällen i går.
I morgon lördag är det jätteokej att komma förbi och fika, om det är någon som vill som inte tycker sig ha blivit välkomnad. Dock är många av de jag känner som vore aktuella på bröllop imorgon. Två olika. Ulricas och Salams, med respektive kärlekar.
Jag har varit på många möten i mina dagar. Förmodligen långt, långt fler än genomsnittet för folk i min ålder. Det är därför min stjärt är så platt.
Men jag har nog aldrig känt det så värdelöst som i går. Ett möte som med enkelhet hade kunnat ta max en timme blev mer än det dubbla. Egentligen förstår jag inte varför vi skulle ses. Fokus var på två saker, dels sådant vi redan hade pratat om, dels sådant som inte var relevant i sammanhanget. Det korta vi behovde info om hade man lätt kunnat mejla.
Jag var så arg hela mötet att jag bubblade inuti. Snacka om waste of time. Det var väldigt tydligt att kvinnorna på mötet var dom som ville vara effektiva och kortfattade, även när det gällde kommande mötesplanering. Medan männen var precis tvärtom. Det var i princip bara de som pratade också, liksom positionerade sig och tryckte till mig som odemokratisk just eftersom jag inte tycker möten behöver vara längre än nog.
Jag var ledsen när jag kom hem. Jag hade kunnat göra så många roliga saker av den kvällen, istället ifrågasatte jag mitt engagemang stort. Och de andras engagemang med. Varför liksom?
Ingen röd tråd, ingen agenda, inget vettigt.



I dag hade Linda med sin fina hund till kontoret och jag blev hur glad som helst. Ellinor tyckte leken var svår att fota och det har hon väl rätt i, men det gick ju lite vilt till. Vidar, vars fötter syns i bild, är mer skeptisk till hunden. Intressant att mitt hår är så blont att det bränner hål i bilderna.

Skälet till affärsbesöket var inhandling av bakingredienser. Tre sorter slängde jag ihop under kvällen igår. Det tog en timme, by the way. Varför drar man sig för sånt? Alltså fick jag inte köpa färdiga bakverk. Men man får titta!

Se så coolt jag lutar mig emot bilen. Som om jag stod så där hela dagarna. Men det vet ni ju att jag inte´gör, för jag står inte still längre än fem sekunder. För det är tråkigt.
Det är också sjukt tråkigt att handla i mataffärer. Mathandling och planering är tråkigare än något annat jag vet av vardagsgrejer.