Ser ett inslag på nyheterna från mötet som finansministrarna (?) har haft. Kameran sveper och det är bara män män män. Till sist visade de ett klipp med en kvinna. En. Och så ett hundratal män. Hur kan vi leva i en sådan värld?

I dag träffade jag Greta för första gången. Elin och Pierres ädelsten. Elin tvingade mig att hålla i henne och det gick ganska bra. Jag skrek inte alls. Hon är ett sweet heart och jag ska ta mitt ansvar för folkuppfostran!

Eva köpte ett block med trycket ”she was comforted by the knowledge that they were helpless without her”. Det var fint av Eva, men ödmjuk som jag är nu för tiden är jag inte säker på att det är sant. Men det är ett fint block. Och jag kommer att använda det flitigt.

Intressant med andra barn som leker nedanför balkongen.

Jag och Maximilian. Han var helt okej snygg i mitt halsband.

Men det är ju i dag kalaset är. Nyss smsade Jessica att de åkte. Drabbades av grav panik och slet ut alla kakburkar ur frysen och övervägde att göra en raggardusch. Men hon åkte inte just hit. Lugnet lade sig igen och jag kunde fortsätta ladda upp några bilder.

Och nu kan jag ju duscha, på riktigt.

Kollegorna kom in och sjöng Happy Birthday och gav mig choklad. Lejba fick jag bara låna lite. Hon har ganska svårt att vara still.

Lina, är du nöjd med de större bilderna?

Naturligtvis är det inte så men det känns som om de ringer hela tiden och vill erbjuda saker jag inte vill ha. Detta hände aldrig på mitt gamla jobb!

För någon månad sedan lovade jag att leverera en bild på vår hund Rocky. Som är i Frolicland sedan länge. I natt drömde jag om honom. Kanske för att jag fick leka med en hund i går. Det syns tydligt på bilden vad lattjo vi hade det! Det var lätt att vara glad när man var 17.