Nya saker, nya tankar triggar tröttheten. Jag är väldigt trött, men glad och nöjd på kvällarna.

Det köpte jag med till jobbet i morse. Det är sanslöst gott.

När jag surfar runt lite blandat så handlar många av mina bloggar och länkar på facebook om Anna Ankas inlägg på Newsmill.

Hon ville åstadkomma mer än vanliga brudar skriver hon. Och det hon då uppnått är att vara ett kuttersmycke åt sin man, och det måste man säga att hon lyckas bra med.

Det här är en stor stor och viktig fråga. Relationerna mellan könen. Anka (eller spökskrivaren) tycker att USA är ett bra land där män tillåts vara män och kvinnor tillåts vara kvinnor.

Det är inget problem i Sverige heller. Det går utmärkt att leva upp till den bild som så länge målats upp av könen. Problemen börjar när vi är trötta på att från det att vi är små målas in i de hörn det innebär i form av förväntad klädsel, beteende, yrkesval och kompisar. En tjej som gillar att leka i skogen kallas för pojkflicka exempelvis. Och hur det bäddar för stor ojämställdhet i vuxenvärlden där män tjänar mer, umgås om sina barn och utför mindre av det pisstråkiga hemarbetet.

Det är otäckt när hon skriver om ”sina” anställda. Tycker hon gör en god gärning. Ungefär som svenskar som semestrar i länder där utvecklingen pågår, låtsas som man gör en god gärning medan det i själva verket är högst egoistiskt.

Anna kallas Sverige för ett Janteland. Det håller jag med henne om. Ett land där lagom dominerar. Ett land där begreppet medelsvensson är en sanning. Ett land där den som avviker från normen inte ses med blida ögon.

När en tjej i min egen ålder glatt utbrister

-Nämen titta, jag har fått ett meddelande, då hon kikar på sin telefon förstår jag att vi lever helt olika liv. Jag får en dålig dag 50 sms.

Att den kyssen kan vara riktigt förrädisk ska SVT spegla i slutet av september. Att tusentals dör av alkohol årligen genererar aldrig den uppmärksamhet som en annalkande influensaepedemi …

Kanske för att i epedemin tjänar företagen pengar på vaccinet. I alkoholepedemin tjänar företagen pengar på alkoholen.

Det är viktigt med motvikt till all alkoholglamour. Alla vi med relationer till människor med alkoholproblem snackar inte så gärna högt om det, vilket är sjukt för alla känner vi någon. Alla är vi drabbade.

Besökte i kväll. Gillade bäst en tavla med olika texter om en pappa.

Jag och Linnéa åker tåget på väg hem från Gävle. Det är vi ruggigt bra på. Önskar jag kunde ge en bild av hur de två SJ-personalen vi snackade med på stationen var. Men jag kan inte målande nog beskriva de personligheter de besatt. Roligt är också de mystiska SMS som Linnéa får från någon som förlovat sig… något som engagerat hela kansliet, men nu stegrat än mer.

Läste en notis i Metro i morse om att smittospridningen av svininfluensan avtagit? Hur är det möjligt? Det var mänsklighetens undergång!

Man ska inte raljera kanske, folk är rädda och det är tråkigt för riskgrupper.

Men det är bra, det är jättebra att folk inte alls ännu blir sjuka i den omfattning som man trott. Faktiskt mindre. Kanske folk har lärt sig att tvätta händera ordentligt. Det har alltid varit viktigt.

Själv har jag aldrig haft influensa i hela mitt liv, begreppet ”värk i kroppen” har jag aldrig upplevt. Däremot har jag varit småsnuvig sedan innan sommaren.

Sverigedemokraterna går till kyrkovalet under rubriken Fädernas Kyrka. Om jag inte i grunden skulle tycka att den politik som Sverigedemokraterna bedriver är ruskig, skulle jag tycka att det var lite roligt. Fäderna? Vem talar om fäderna idag? Att Sverigedemokraterna som är ett manligt dominerat parti gör det förvånar mig kanske inte. I deras valtidning är majoritet av bilderna på pojkar och män. Sedan gammalt vet vi att deras partistyrelse med några få undantag består av män. I princip kan man säga att när en kvinna dyker upp i partistyrelsen eller på bild handlar det om länsförmågan Margareta Sandstedt som kandiderar till allt som går att kandidera till. Det kan också vara hennes dotter Louise Erixon, som för övrigt dömts för misshandel.

Så är fallet också med Sverigedemokrater i fullmäktige i Gävle och i Söderhamn. Jag tycker att det är viktigt att poängtera att ett parti som pekar ut andra grupper som kriminella inte själva är så välkammade som de vill ge sken av. Särskilt när de nu ska framhålla sig som goda kristna.

Mitt val att avstå från religion och min önskan om att därför inte behöva påverkas av religioner accepteras inte av Sverigedemokraterna. Louise Erixon, som inte verkar ha tillämpat begreppet vända andra kinden till, anser att skolavslutningar i kyrkan är en viktig beståndsdel för att människor ska känna gemenskap i samhället.

Gemenskap har ingenting med  kyrkorummet att göra. Jag har svårt att se hur en jul- och en sommaravslutning i kyrkan för skolbarn varje år är det som utgör kittet för folket. Jag tror att kaffe har gjort mer av den saken. Kyrkans ställning i samhället har genom tiderna snarast sållat folket, där några dugt och andra inte. I dag ser det annorlunda ut men fädernas kyrka har inte alltid varit god mot sitt folk.

Det är populistiskt att föra fram önskemålet på skolavslutning i kyrkan. SD vill göra gällande att det är andra religioners fel att skolor väljer att förlägga festligheter på andra ställen än i kyrkor. Men vi är ett gäng blonda och blåögda som tycker det känns konstigt att behöva fira saker i ett rum där vi inte känner oss hemma. Där tal om Gud får oss att vrida oss i de obekväma bänkarna.

Å andra sidan, ge ungarna lite av allt så att de själva kan välja om och i så fall vad de vill tro på av högre makter. Inte som i dag, där vi tvångsdöper in våra nyfödda i kristendomen. För vi är väl inte för en totalitär kristendom? Får Sverigedemokraterna bestämma verkar de vilja ha mig till kyrkan för att känna gemenskap varje söndag.  

Det är lustigt. Hur kunde Sverigedemokraterna som jag tidigare uppfattat som mycket negativa till andra religioners påverkan på människor plötsligt bete sig som det som de säger sig ta avstånd ifrån. Nu vill de tvinga kristendomen på oss. Ann-Catrin Pettersson, SD-kandidat i kyrkovalet skriver på en lokal insändarsida, ”samhället behöver kyrkan”. Men om man vill slippa kyrkan? Ja, då får jag väl utvandra på flykt undan Sverigedemokraterna.

Välj noga i kyrkovalet på söndag!

Publicerad i Söderhamnskuriren och Ljusdalsposten 15 september

Nu fick vi stå still lite i Knivsta. Det här är inte bra. Inte alls bra. Jag svarar direkt på alla mejl jag får, för vad det är värt.