Pappersnörderi

Från Ordning & Redas hemsida

Sitter och funderar på det livsavgörande, stora almanacksvalet inför nästa år. Den här gröna ser vacker ut. I år har jag en lika i guld. 2008 var den ljusblå. Men man kanske skulle variera sig. Fast jag gillar den här för uppslagen ser ut precis som jag tänker och det är gott om plats. Jag har valt att ha många saker på gång för jag älskar att göra grejer och jag är en förbannat viktig person.

Det är mossgrönt som gäller. Eller. Eller så använder jag det pysselkit som jag beställde från USA och pysslar ihop en egen. Tyvärr tror jag inte den kommer att bli alls så stabil (men galet söt) för jag har i princip alltid min kalender med mig. Suckar alltid tungt när folk går på möte UTAN sin planering. Orutin.

Suktar efter nytt

Det är nu knappt ett år kvar med den sittande regeringen. En regering vars senaste budget fortsätter att hålla vad de lovat. Mer åt de som redan har.

 

Vi vet att de som i dag inte har något jobb har fått sämre villkor. Enligt Moderaterna handlar det i själva verket om att de är hjälpta. Men vilka jobb? Den arbetslöshet vi har nu förväntas bli ännu värre. Köerna till socialkontoren blir längre. Alla kommuner, utom rikets mest priviligerade, rika överklasskommuner i Stockholm, spränger budgeten för ekonomiskt bistånd. En del av det handlar om att människor som inte fick sina utgifter att gå ihop med inkomsterna valde bort a-kassan som borgarna såg till blev mycket dyrare än innan de regerade. Ett val att på kort sikt minska belastningen på hushållets minuskonto jag kan förstå. De människorna är nu när de inte längre får jobba sina timmar, inte får sitt vikariat förlängt  hänvisade till socialbidrag.

 

Kostnaden lämpas lämpligt över på kommunerna. Som enligt regeringen har fått gott stöd då de pytsar ut miljoner efter miljoner för att rädda upp kommunernas många gånger kniviga situation. Vilket skämt. Med detta lockas många invånare att tro att regeringen är en räddande ängel. Nu behövs inga åtgärder med sammanslagningar av skolor eller neddragningar på personal inom omsorg. Jo, det behövs. Man kan inte jobba så kortsiktligt. Alla prognoser visar att skatteunderlaget i kommunerna kommer att fortsätta att sjunka och det måste man lokalt ta ansvar för. Det vore oansvarigt och kortsiktligt att inte nu göra strukturförändringar som behövs för att klara sig någorlunda de kommande åren. När regeringen då viftar med en säck pengar som täcker någon liten lucka nästa år är det att lura medborgarna att tro att detta inte innebär förändringar. Det tar tid, på grund av uppsägningstider och annat att ställa om en stor verksamhet, så det måste fortgå. Trots trolleripengar.

 

Dock är det självklart så att det är bättre att få dessa pengar än inga pengar alls, för fallet dämpas en aning. Men att fallet fortsätter står bortom allt tvivel. Att regeringen lägger ut dimridåer är inte snyggt.

 

Ingen vill mista jobbet, alla människor vill ha den frihet som en inkomst ger. Det betyder att arbetsmarknaden måste ha tydliga spelregler så man inte missgynnas för att man är gravid, sjuklig eller gammal. LAS är en viktig del av det. Centerpartiet hackar på LAS så fort de kommer åt. Hävdar att det hindrar ungdomar från att komma ut i arbete. Det är ett felaktigt sätt att sätta grupper emot varandra på arbetsmarknaden. Det är precis lika lätt eller svårt som innan att anställa ungdomar i dag som det var för tio år sedan. Det de egentligen företräder handlar om att företagaren fritt ska få göra sig av med obekväma medarbetare som stör verksamheten. Kanske är de fackligt aktiva, kanske går de igenom något svårt i livet och inte är högproduktiva just nu. Centern talar aldrig om vad alternativet till LAS är. Nämligen arbetgivarens godtycke.

 

Det är en olustig blandad kompott som den här regeringen bjuder på, men i grunden handlar allt om samma sak. Att värna om de sina. De skapligt rika medborgarna som inte har någon lust att solidariskt dela brödet med de som är hungriga.

Ledare publicerad i Söderhamnskuriren och Ljusdalsposten i går.

Tisdag kväll

Fokus på maten jag blev bjuden på. Mycket gott. Därefter guidade jag konsulenterna i Gävle. Gävle har ju så mycket att bjuda på. Trevlig kväll var det. Mycket trevligare än i går då vi lade en halvtimme på att röja i förrådet. Mer behövdes inte.

Dagen i dag

8.15-17.30. Hänga på socialtjänsten. Bra genomgång av rapport om barn till föräldrar med långvarigt ekonomiskt bistånd.

17.30-21.00 Helt Enkelt med Susanne och Kicki. Skön kväll.

Vi har haft inbrott i vårt vindsförråd. Det finns inte mycket av värde där, egentligen inget av affektionsvärde heller. Men det man tar från mig nu är det värdefullasste jag har, min tid. Jag hatar det. Måste ordna lite i kväll.

Det är därför jag lärt mig vara riktigt hårdhudad mot försäljare nu.

Ny vana krävs

När jag vill ta en så kallad paus från det jobb jag för tillfället sysslar med så har jag börjat skicka efter saker på nätet. Det är mycket dåligt. I går skickade jag efter en mobil. Rapport kommer när den är i min hand!

Annars är det här en favvosida. Nu har de ett slags pysselkit med söta rävar.

Oh! Feven! Ni minns!

Jag citerar fritt ut Bränn behån!

Tjugo hundra kommer att bli fett annorlunda

Kicka Göran Persson och sätt Mona på posten!

Jo, jag har Feven inlagd i min mobil. Men inte lyssnat på evigheter. Ingen tror att jag lyssnar på hiphop. (Feven säger: Hiphop är inte kläderna som du bär)  Jag älskar hiphop. Ända sedan Latin Kings. Och det är ju länge sedan. Har jag berättat om när jag spelade TLKs första skiva som bakgrundsmusik på någon lektion? Eleverna såg ut som question marks, inte ens Det var fint väder triggade något i deras hjärna. Sedan kom jag på att de inte var födda när skivan släpptes…

Dogge för dom är en kille som gör reseprogram. Sad.

Fascination

För mig gäller vetenskapen högst. Tror jag upprörde någon på Facebook när jag inte ifrågasatte elallergi, utan mer fenomenet att de allergiska inte i blindtester kunnat avgöra när el är närvarande. Jag har svårt att första sånt som inte kan bevisas.

Jag har också svårt för abstrakta saker generellt. Därför blir jag provocerad/fascinerad när jag i City läser om Familjen Lalér som tidigare åt dålig mat men som Lisa säger -När jag började med yoga förändrades alls.

Jag har också sysslat med yoga. Power yoga. Min balans och smidighet blev ännu bättre. Allt förändrades sannerligen inte.

Inte som hos Lalérs som nu äter ayurvedisk,vegetarisk och ekologisk mat. Det i mitten väljer jag alltid, för att det är bra för miljön och färre djur behöver dö (jag vill inte äta mn vänner, precis som Di Leva) och det senare väljer jag om det finns. För att minska utarming av jordar och spridning av gift och så vidare.

Men ayurvediskt. Lisa säger:

-Jag är både eld och luft, och ska inte äta kryddigt, starka röda färger eller kall mat, som sallader.

Sånt där skrattar jag ihjäl mig åt. Jord, eld, luft och vatten. Det var länge sedan man gick vidare och inte trodde att vi är uppbyggda av det… 

Religion och Ayurveda är för människor som har för mycket tid. Det är synd om dom.

No more sjöfylla?

Äntligen, äntligen tar man tag i frågan om tydliga promillegränser på sjön. Båtförare har hittills tagit alltför lätt på alkoholkonsumtion i samband med framförandet av båten.

Nuvarande  lagstiftningen är lika luddig som en kattunge. Det finns en gräns för grovt rattfylleri på 1,0 promille. För att det ska vara kriminellt vid lägre promillehalt krävs att man framfört båten på ett sätt som varit påtagligt farligt. En subjektiv uppfattning alltså. Polisen bedömer från fall till fall och så kan vi självklart  inte ha det.

Jag har aldrig hört någon framföra önskemål på detta vad gäller de som kör bil när de har druckit. Att de kan fortsätta med det så länge det går bra., och att en påföljd bara ska delas ut om olycka händer. Vi jobbar inte så på något annat område.

2006 föreslog Rattfylleri- och sjöfylleriutredningen att gränsen skulle harmonisera med den för rattfylla, 0,2 promille. Detta är givetvis mycket klokt, om man nu tycker att det ska drickas alls i samband med framförande av fordon. Det finns länder i Europa om har nolltolerans. Det kan vara klokt. Enligt Hans Laurell på Vägverket ökar risken att dö i en trafikolycka med nio procent redan vid 0,1 promille i blodet. Idag är alkoholen inblandad i en tredjedel av alla dödsolyckor i trafiken.

En önskan för att minska antalet dödsfall orsakade på grund av alkohol varje år, är alltså att politikerna vågar plädera för en nollgräns överallt.

Ny forskning har visat att en av tio européer dör i alkoholrelaterade skador. Var tionde person. Det är siffror vi måste våga ta tag i. Det i kombination med alla forskning som visar att det enda som sänker alkoholkonsumtionen är sådant som att göra den svårtillgänglig och dyr. Inte särskilt populärt i Sverige, men kanske kan det sunda förnuftet råda om man vågar se sambanden. Vill vi att människor ska må bättre eller inte?

En liten pusselbit i detta är för Sverige att just komma till skott med skärpningen av lagstiftningen kring sjöfylleriet. Jag har hört det så många gånger. Snacket om att det bara är båten, att man ska köra så försiktigt, att kontrollen är bristfällig. Som om det värsta vore att bli ertappad och inte att man utsätter sig själv och andra för onödig fara.

Det är lite som debatten om cykelhjälmens vara eller inte vara. VI har dålig respekt för cykeln trots att vi vet att vi räddar massor av hjärnor med hjälmen. Den ses som lite töntigt och därför avstår man.  Det är också lite töntigt att inte vilja kombinera båt och ölande så därför fortsätter man med det.

Toleransen mot fylla i trafiken är låg, även om förekomsten tyvärr är omfattande. Man räknar på omkring 20 000 per dag som kör berusade. Toleransen mot båtfylla är av någon märklig anledning ganska utbredd, särskilt i kustbandet givetvis.

Jag vill ge en eloge till Alliansen för att de nu driver frågan mot ett beslut. Ett beslut som innebär självklara, tydliga regler kring rattfylla. Vi kan hoppas att effekterna är desammas om när lagen kring rattfylla stramades upp, att problematiken minskade.

Havet är för vackert för att besudlas av fulla båtförare.

Ledare i Hälsingekuriren och Ljusdalsposten förra veckan.