Mitt stavningsprogram rödmarkerar Obama. Det måste vara från tiden före.

Har kollat lite på Hemnet de senaste dagarna. Först för att det är underhållande att kolla på andras inredning som jag inte upplever som så behagfull. Då kan man kolla in gamla hus, eller nyare, i Hälsingland. Sedan för att jag insåg att jag gärna vill ha ett litet hur som jag kan fylla med saker som jag tycker är fina. Främst av pysselkaraktär så jag kan skapa hela dagarna.

Men, precis som en hund är det otänkbart.

Blir glad av att läsa den. Blir glad av intervjun med Etgar Keret som bland mycket annat säger att vi nordeuropéer är rädda för att bli invaderade i vår privata sfär.

Det stämmer bra på mig. Jag vill inte ha kroppskontakt utöver handslag och jag talar ytterst sällan om känslor. Dessutom har jag lite svårt att hantera när andra gör det. 

 Bildursprung.

Det vore så gott.

Far fram genom gråsöndagen till Stockholm. Fältgruppen ska ha möte och det betyder roligt jobb för mig. Va? Jobba på en söndag? Ja. Jag överlever nog det. Lycka är ju att göra saker!

Ju mer man gör, desto mer lycka.

Ni som hänger med i mitt vardagsgnäll vet hur jag kräks när föräldrar sätter matchningsnamn på sina ungar. Jag har redogjort för en del exempel och konstaterar att förkärleken för detta är stark i Markus släkt. Dock fanns mina aversioner mot fenomenet långt innan jag visste att Markus fanns.

Men nyligen kom jag på att min farmor hette Ella. Och hennes syster Ulla. Hon hade humor gammelfarmor Tyra. För jag vägrar tro att hon gjorde det ”på riktigt”. Det var bara ironi detta med Ella och Ulla.

 SvD äger bilden.

På väg hem från sossarnas kongress, klämmer Claes ner sig bredvid på mig ett ganska trångt pendeltåg. Vi småpratade lite om hur kongressen hade varit, och jag sa att det syntes att han hade haft roligt på festen kvällen innan eftersom han hade glitter på halsen. (det låg glitter på borden, sånt man vet om man var där, som tidningarna skiter i). Han blev lite bekymrad över det för han hade duschat. Sen skulle han av och vi sade att kampen går vidare. Det var en fin stund med en fin man.

Jag har tänt några ljus för att försöka få till riktig myskänsla. Har hört att det ska vara receptet, men jag tror själva programmet hade räckt.

Har skrivit några vykort till tanter som blir glada över sådana.

Slängde ner den här krämen i varukorgen när jag ändå var igång. Inga parabener, inte testad på djur. Men lukten, mina damer och herrar. Lukten. Den är maffig! Köp till dig själv, köp i julklapp till någon du gillar. Kanske någon som du vill luka nära på.

Nu känner jag mig lite inspirerad att sortera lite av alla mina småsaker.