I dag fick vi en rapport från Folkhälsorådet om hälsoläget i Gävle. Vi avviker negativt vad gäller alkoholkonsumtion, folk dricker mycket. Det är därför vi har så många ärenden på socialnämnden i morgon till exempel…

När en ledamot lyfter frågan om hur vi kan se detta, svarar en moderat att visst är det väl så att absolutister kan drabbas av hälsorelaterade problem just för att de inte dricker.

Jag fick göra en insats, och säga att det är synd att myter lever kvar. Typ. Och berätta att det är så ont om nykterister att även fd. alkoholister inräknas i den gruppen och då blir det inte riktigt rättvisande.

Då begär nästa moderat ordet och poängterar att det är skillnad på bruk och missbruk…

Den som först ställde frågan, centerpartisten, sade flera gånger till sin bänkkamrat kristdemokraten att det är konstigt att lyfta fram alkoholen som hälsofrämjare i sammanhanget. Vilket ju den förste moderaten gjort på ett lite raljant sätt. Centerpartisten har helt rätt i det.

Det är helt sanning att vuxna människor i grupp inte kan samtala om alkohol på ett bra sätt.

I går kväll kändes fysiken så där. Slapp och slö.

Tryckte in några alvedon i morse. De slutade väl verka lagom vid lunch och därefter spenderade jag en halvdöd eftermiddag på kommunstyrelsemöte. Mådde riktigt risigt och höll på frysa sönder.

Gick hem och lade mig på soffan och kombinerade att kika på I taket lyser stjärnorna med att svara på jobbmejl. Det senare tog snabbt över, men det är bra när det är gjort.

Tog nya alvedon vilket gör att jag nu orkar stå upp. Men ska sova så tidigt så tidigt.

Tja. Ungefär som 2007. Men jag är mycket nöjd. Man ska väl inte ändra ett vinnande koncept.

Minst en av tre kvinnor världen över har blivit utsatt för fysiskt, sexuellt, eller annan typ av våld under sin livstid. Ofta är förövaren någon hon känner eller har en nära relation till. Många gånger är alkohol en utlösande faktor. Men där finns framförallt frågan om makt, könsroller och machomyter. Våld är dock en kulturyttring och går att förändra.

IOGT-NTO-rörelsens Internationella Institut arrangerar seminarium på Internationella dagen mot våld mot kvinnor, på onsdag.

När jag ser in i den mörka spegel som tågfönstret förvandlas till i svenskt urvintermörker känner jag mig inte riktigt hemma. En rufsig rackare med mörka ringar under ögonen och något dött i blicken. Ingen man tror det är kul att hänga med. Det är det kanske inte heller just nu, men ingen drabbas. Killen bredvid mig läser Fursten. Viktigt!

Nåja, allt går över. Särskilt eftersom jag ska träffa frisören om ett halvt dygn. Man kan ha sämre framtidsutsikter.

Ikväll blir det sent hem. Det är möte med Riksstyrelsen som jag snart ska förflytta mig till. Det är en mycket viktig tilldragelse i organisationen. Som tjänsteman står man rak i ryggen och lyssnar på alla tillsägelser, beredd att agera på kommando.

Framför ett program om hur romska barn utrnyttjas som tjuvar av vuxna (vuxna är ibland riktigt onda varelser), har jag presterat veckans ledare. I samband med det läste jag en mycket spännanade avhandling som jag får återkomma till.

När jag läste den får jag ett rikigt sug efter att plugga. Sedan Geografi B tog slut strax efter årsskiftet har jag inte behövt plugga. Eller, jag har ju valt bort det. Men det är så kul att läsa massa litteratur, sitta med överstrykningspennan, ifrågasätta… kanske har det bara ett glamouröst skimmer över sig just när man inte är mitt i det.

Det blev den. 2-3/5. Skulle jag säga. Ett bra tidsfördriv. Med popcorn till blir det en trea.

Gick genom regn hem. Det är svårt för städer att te sig snygga i regn. Allt blir sorgligt.

I bondeprogrammet rödfärgade de ett garage. Oj oj oj, jag har röfärjat i mina dagar jag. Ladugårdar och maskinhaller. Jag är ganska grym på det. Men det luktar vidrigt.