Mysigt att jobba hemma på kvällen. Så klart den där mejlboxen, men också fix med protokoll som nu börjar kännas ganska klart. Känns mycket skönt.
Vem vill mig så gott?
Pratade med Ullie. Som tidigare i dag påpekat hur ”snygg” jag var på bilden i GD i söndags. Eftersom bilden var så kul tänkte hon att hon skulle titta på den igen. Då har GD plockat bort bilden! Vem vill mig så gott? Det finns konspirationsteorier.
Framtidsverkstad
I dag har jag deltagit i kommunens Framtidsverkstad, med syftet att kicka igång arbetet med nytt program för alkohol, narkotika, tobak osv. Ganska intressant och spännande. Stor samsyn kring mycket.
Jag har tänkt mer på alkohol än de flesta gissar jag. Därför är det intressant när man vill vara lite edgy och får veta att man måste se lite till verkligheten också. Tror människor på allvar att jag inte vet hur läget ser ut vad gäller användning av diverse preparat? Och att när jag säger att det är bättre att uttrycka sig i termer ”om man börjar dricka” istället för ”när man bröjar dricka” så förstår jag inte att de flesta gör det? Det är klart jag vet, men vilken norm vill vi vara med och skapa?
Knappat in epost
Nu har jag knappat in ett stort antal epostadresser. Efteråt kan man tänka att det var sjukt orutinerat att inte göra det på en mejllista …
Att vara tjej
Helt vilt väljer jag att citera en ”hemlig” kompis som via sms beskriver sitt besök på apoteket.
Var på apoteket för att kolla om det fanns nåt att testa för mina intimbesvär.. Tanten där vill hjälpa till och ställer lite olika frågor. Inte särskilt diskret utbrister hon ”känns det som att du bara vill köra upp en rotborste och svabba runt?” Jag: Nja, inte riktigt… Ser ung, snygg, manlig apotekare i annan del av butiken le roat. Typiskt. När jag går därifrån med nån salva i kassen ropar hon som hejdå-hälsning: ”så går du till gyn och kollar upp det där ordentligt, ha det fint”. Jag är inte pryd, men någonstans går en gräns.
Jag dog av skratt. Ett sms man blir glad av.
Skulle man inte…
…bara kunna ha rutor på landstingets hemsida där man får fylla i ålder, efternamn och postnummer och klicka på en knapp och så står det var jag ska vaccinera mig när. Nu tror jag att det är i morgon men fattar inte var. För det är någon slags text som jag inte förstår hur den hänger ihop. Och då tillhör jag den del av befolkningen som kan läsa ganska bra. Trodde jag tills nu. Jag ska messa landstringsrådet genast.
För övrigt är jag skiträdd i en tid av dubbelalmanacka att saker ska falla mellan stolarna. Får köra en check på det ikväll. För ja, jag har en almanacka på papper. Hederligt papper.
Det stora sveket
Som uppvuxen på en mjölkgård sitter det i ryggraden att man ABSOLUT INTE köper annat än lokal mjölk. Man göra bara inte det. Och så kommer jag hem i dag. Med mjölken till höger. Från Gefleortens. Och då står Arlamjölk där. Markus kan inte ha tänkt riktigt klart.
Bonde söker fru
Äntligen!
UNF i media
UNF har varit med massor i olika media senaste dagarna. Här kan man läsa en artikel där UNF:s vice ordförande Linda Engström pratar om att alla barn tycker inte julen är genomlattjo.
Det sups för mycket vid jul.
Gårdagens ledare utan rubrik.
Första advent har passerat. Några glada hushåll kunde som vanligt inte hålla sig utan har hängt upp ljusgirlander, stjärnor och ordnat med utegranarna innan den stora dagen. Advent är väntans tid fick jag lära mig på Kyrkans barntimme och det ska synas. Ingen är sugen på att spara el nu.
Den sittande regeringen har med gemensamma krafter sett till att splittra klyftorna mellan Sveriges familjer inför julen. De som har jobb har fått ännu mer pengar att bränna på sill, pastejer och kulörta kulor. De kan slå in ännu dyrare och finare klappar än tidigare. Det kan ses som fint, att ha gjort det ännu bättre för de som hade det bra från början. Ett fjäsk för de röststarka.
Men det är inte gratis. Skattesänkningar måste finansieras. Det har regeringen bland annat gjort genom att försämra för sjuka och arbetslösa. Hundratusentals människor som på riktigt får nöja sig med att fönstershoppa inför julen. Är man vuxen må det vara hänt, men även arbetslösa och sjuka har barn, och julen är barnens högtid.
Det kommer att vara så tydligt i jul vilken samhällsklass man tillhör. En klass som har råd, eller en som inte har råd. Är det någon idé att skriva en önskelista? Kan man förvänta sig ens en Alladinask? Eller ska man vara glad över att risgrynsgröt är billigt och kan kallas tomtegröt över julen? Barnens villkor är olika.
På Kyrkans barntimme fick jag också lära mig att man ska dela med sig till andra. Det finns många historier i Bibeln som handlar om det. Bibeln är på intet sätt en ledstjärna, för det står mycket skit däri också. Men just här har Bibeln en stora poäng.
Jag har ett välbetalt arbete. Jag är knappast den som behöver mer pengar. Trots det är det vad jag ska få när inkomstskatten sänks ännu mer nästa år.
Skattepengarna ska finansiera vår gemensamma välfärd. Skolorna, sjukvård, omsorgen av äldre. Och jag behöver inte köpa fler nagellack eller annat småkrafs jag kan plocka på mig i överflöd om jag vill. Jag vill att människor ska må bra, jag vill att skolorna ska vara fina och människor ska känna trygghet. Jag tror inte att vi tycker att skolorna är perfekta, att sjukvården är optimal. Därför ska vi inte sänka skatterna mer.
Tänka sig att Kristdemokraterna, kristen grundsyn, inte slåss mer för en ekonomiskt fördelningspolitik. Att Moderaterna driver det här så hårt de bara kan är precis vad de lovade att göra. Det är ingen grej, men att de andra partierna går med på att splittra människorna så grovt är horriblet.
För på vems bekostnad? Alla de barn som vet att det inte är någon idé att önska drömklappen i år för det finns inga pengar till det. Det är hyran och maten och sen är pengarna borta. I bästa fall inte på minus. Får man våga sig på att tro att desperata föräldrar kommer att välja SMS-lån i jul för att tända stjärnorna i sina barns ögon? Och på sikt ännu mer försämra den ekonomi som regeringen medvetet trasat sönder. Snyggt av Moderaterna att bädda för inkasso…
Glöm inte det bland de fina ljusslingorna. Må knäcken får en liten, lätt bismak av andras fattigdom för alla moderater.