Ganska tråkigt jämfört med hur kul det är att vara på kontoret. Fördjupar mig just i ett ansökningsförfarande.

Egentligen var planen i går att göra äppelkaka som det efterrättsaktiva. Men mitt på hästryggen kom jag ju på det. Frysen var ju full av mammas fantastiska ostkaka. Jag älskar ostkaka. Elin och Ullie med så det var en glädjens stund.

Ostkaka finns i två varianter. Dels den Hälsingeostkaka som ses på bild här ovan. Den är en hård kaka som man skär och värmer i skivor. Dels den småländska som mest är en grynig smet. Inte alls lika god, och besvikelsen är stor när man ska bjudas på ostkaka söderut och kladdet kommer fram.

Den är inte alls över än men jag har fått massor gjort. Eller inget, beroende på hur man ser det. Elin och Ullie och de två hårande hundarna drog vid elva. Hade förresten inte bara den vanliga ridträningsvärken i morse, utan också i magen. Vi drack glögg till frukost och käkade rester från lite ostbricka.

Boris och Säpo är charmiga hundar och jag är glad över att jag inte brydde mig om att städa innan de varit här. Inte ett skit städade jag till deras ära. Men nu efteråt. Det var hundhår i toan och i mikron.

Har fortfarande mattor som hänger ute och fick också en tid i den dåliga tvättstugan i dag. Det är bra. Lite duschdraperi, lite sängkläder, lite av den tvätt som ändå blir så fort.

Markus har också städat och det går ju kvickt. Jag har inte konsekvent städat noga, men jag har torkat ovanpå lite tavelramar ibland. Spelar inte så stor roll, gör det känns mycket renare än i morse och det är huvudsaken. Annars har jag verkligen inget problem med lite skit i hörnen heller.

Den sätter igång riktigt hårt nu.

Underbar ridtur i Mackmyra. Rekommenderar verkligen stallet där. Vild ridning.

Jag har inte inte ätit en enda godis med Elin är bra på gång… Ullie har just varit ute med de galna hundarna.  Nu ska vi se På spåret. Fast det är inte kul med frågesporter med Elin och Ullie för jag vinner aldrig.

Det är jävligt ruttet med otrohet. Varje gång är det det. Inte en enda ursäkt finns.

I väntan på hänger jag i Loungen. På centralen finns en stor plastgran som skiftar i färg. På bilden klassiskt grön. Men också gul, lila och sånt.

Om tjugo ska jag träffa en före detta kollega för att lämna över UNF-material ochom 50 ska jag åka norrut med Ullie.

Nu är det jättelänge sedan jag träffade killarna för att lära dom lite om allt jag kan. Så är det. Tur att de inte försvinner. Min syster ordnar så sjukt fint rum med stjärnor på väggarna åt dom.