Mellan ett möte och en ”jobblunch” gick jag några ärenden på stan. Skulle leta upp en särskild sminkgrej. Cubus var närmast så jag gick dit. Fy vad grisigt det var bland sminkhyllorna. Smutsigt, oordning. Ledsen, jag handlar inte då.

Tycker generellt mycket oilla om att handla i oreda.

Jag skriver inte främst min blogg för att vältra mig i andras kommenterarer (då gör jag uppenbart något fel). Jag gör det mest bara för att jag gillar det. Inget jag tänker på. Som att gå på toa borsta tänderna och sånt man bara lever med. Orden är mina vänner.

Ibland skriver jag saker om politik. Ingen bryr sig. Men om jag skriver om hårtvätt engagerar det. Och det är ju bra. Men är det rätt?

Sanna Lundell sätter fina ord på varför en delad föräldraförsäkring är lösningen.

Vi lever ju i ett kapitalstyrt samhälle och om jag hette Anders och var toppchef så är det alldeles givet att jag inte heller skulle anställa någon gravid brutta som snart kommer att ägna minst 13 månader åt obetalt hemarbete och en baby i stället för att topprestera i mitt vinstdrivna företag. Ut med gravvo-tjejen och in med en ny Anders. Så klart. Man vill ju inte gå back.

Läsa hela artikeln här.

Markus bror med familj har varit på besök. Därför har jag ägnat mig åt det. Mycket jobb efter när alla ögonskuggor ska flyttas till normala ställen. Och lite annat. Men trevligt.

Detta har inneburit hjälp med att skruva upp en stringhylla i köket. Genomfört på ett mycket kompetent sätt. Snyggt är det nu! Känns bra.

Solen skiner på rutorna så man förstår att de borde putsas. Om man ägnade sig åt sånt.

Kollade på mello igår. Det var tråkigt. Många lugna låtar. Varför? Det är pisstråkigt. Man ska bli glad av musik. Ballader och sådant som påminner om det är därför inget värt. För mig.

Dagens första möte sköts fram från tio till elva. Ganska slapp kan jag alltså vara en stund till. Noterar att det börjar röra sig utanför RIA, som ju öppnar om tjugo. Folk är ivriga att hinna på de finaste, gamla sakerna.

Jag funderar på vad jag ska äta till frukost. Kanske cherioos. Och om jag ska ta med mig en dator men jag tror inte det. Det går att vara datorlös ibland.

Solen skiner, mer snö smälter. Må det gå fort så jagkan börja springa snart. Utan fara för livet.

Har tvättat håret. Sällan så värt att notera som i dag.

Igår halkade jag omkull. Druttade ner, så stöten fortplantade sig genom hela kroppen. Det gör så ont. Lite skrubbsår men i övrigt hel. Lite pinsamt är det också.

Styrelsen omvaldes och ser ut som nedan:

Ordförande, Roger Hedlund
Vice ordförande, Margareta Sandstedt
Ledamot, Patrik Lindholm
Ledamot, Torsten Ahlén
Ledamot SDU, Louise Erixon
Suppleant, Roland Sandstedt

En ren familjesammankomst.

På lokaltidningarnas (Gävles) hemsidor blåses nyheten om att Babupa döms till två års fängelse för våldtäkt upp. Med rätta. Våltäkter är vidrigt.

Men istället för att se det för vad det är, att män ser kvinnor som ägodelar inträffar det inte oväntade, alla rasister vaknar upp och skriker på utvisning. Som om det löser problemet.

Kommentar:
Elmer (Ej registrerad) skrev: Egentligen är Bapupa ett offer för och en individ som växt opp i ett samhälle med en miljö där männen bara tar för sig. Vi minns ju hur han behandlade sin fru för ett par år sen. I större delen av Afrika råder männens lagar. Kvinnorna jobbar och sliter, lagar mat, samlar ved, bär vatten, sköter barn osv. Jag blir så förbannad. Sätt alla afrikanska män i en skola och lär dem veta hut. Inpränta ordet ”hänsyn” i deras hjärnor.
Många av de afrikanska män vi ser här har lämnat hustru och barn kvar elände och fattigdom och lever ett gott liv här med underhåll o.dyl.

Mitt svar:
Och återigen detta, det är alltid andra män från något annat ställe än Sverige som har problem. Jag vill hävda att det här landet att proppfyllt av män födda här, med ljus hudfärg, som har en kvinna som passar deras barn, handlar hem deras mat, tvättar deras kläder …

Det är ganska roande att vänta på tåget när dörrarna fortfarande är låsta och det är en kvart kvar och folk drabbas av panik för att de int får gå på och därmed troligen inte komma med. Suck.

Och när de som hade som mest bråttom väl har kommit på avtar all brådska. Då står de i gången hur länge som helst och verkar inte märka att andra människor finns och kanske ska förbi.

I värsta fall efter att de omständigt har kommit på plats (innerst) så kommer de på, upp och fika ska de ju! Direkt! Kaffet kan inte vänta! Upp igen.

Det var i förrgår jag fick veta att jag tvättar håret för ofta. Nu har jag inte tvättat sedan dess. Faktiskt. det känns inte klockrent, det gör det inte. Kanske tvätt i morgon.