-Okej, men jag vill stå längst fram!

Snart ska en pizzarest få lägga sig ovanpå dagens fikabröd (men jag tog bara två saker hos Jessica) och ägg (från Norrala). Men först måste jag vila mig i form lite.

Jag håller på att brodera ett mönster på en tygpåse. Jag har kopierat av en teckning från Elise. Det är svårt att brodera och jag har ingen fallenhet för det. Använder inga särskilda stygn. Bara tråcklar på. Munnen jag väldigt liten och svår. Det är några saker kvar. Inte helt lätt med dem är jag rädd. Ögonen… har ingen svart tråd. Tråkigt. Och ugglan. Så många små sträck. Jag gav upp för kvällen.

Självklart broderar jag en tjej. Tjejer är bäst.

Mina helger följer aldrig något möster. Det är det enda jag vet. Ibland har jag fritid hela tiden, ibland delvis. I dag är det delvis. Efter styrelseplanering så har jag nu återlämnat bibblanböcker och köpt lite småsaker.

Nu är min avsikt att svida om för att starta årets löpningstrend. Funkade fint förra året då jag under tre månaders tid sprang tre km (någon gång fem, men det gjorde ont) ett par gånger i veckan med allt positivt som följer med det.

En klok kvinna har också sagt att den bästa träningen är den som blir gjord. Så att nu ta en runda som jag springer så mycket jag känner för på är nog lagom.

Jag önskar jag vore en person som kickade igång på att motionera. Det gör jag inte. Jag kan göra det till en vana och tycka det känns okej. Men helt skoj är det inte. Det finns massor av saker jag väljer att göra före. Tyvärr.

För jag vet ju hur nyttigt och viktigt det är. Kanske är det extra lätt att sätta igång i dag eftersom jag konstaterat att med åldern följer ryggont när man tagit sovmorgon och legat längre än man brukar. Hur löjligt är inte det liksom? Jag har ju aldrig ryggont egentligen. Ut och hopp och lek!

Saxat från UNF:s kommande skolkalender:

När det gäller alkohol talar vi om bruk och missbruk och många talar på samma sätt om narkotika. Missbrukarna är de som ”åkt dit” medan de som använder knark när de känner för det skulle var brukare, precis som de som dricker lite alkohol.

Enligt lag så är alla som använder narkotika utan att det är utskrivet av läkare (dvs i medicinskt syfte) missbrukare. Klart slut.

När jag var en ung godtemplartjej så kunde jag i teorin förstå att grupptrycket är stort, mina jämnåriga är lite skrajsiga för att inte framstå som tillräckligt tuffa och därför kommer de att tycka att det är lite läckert att inför andra ifrågasätta varför jag väljer att avstå alkohol. Och så tänkte jag att det blir nog bättre när man bli stor.

Nu är jag helt vuxen och faktum är att det inte har blivit bättre. Att vuxna människor ens andas om att de tycker det är konstigt att avstå alkoholkonsumtion gör det ännu tydligare att alkoholnormen i samhället tagit sjuka proportioner. 40-åringar har ett synsätt man kanske kan köpa hos en 17-åring. Kanske.

Nu önskar jag att jag hade en text av Jalmar Furuskog att citera, men den är på jobbet så det får bli en annan gång.

Det handlade om att avståndstagandet från alkohol inte begränsar, det berikar. Att det är ett bejakande förhållningssätt.

Alkohol hör inte ihop med någonting. Mycket därför att det exkluderar människor som då inte kan hänga med. Mer än en av tio har ett direkt problematiskt förhållande till alkohol. Många av dem måste för att behålla sig friska undvika miljöer med alkohol. Tråkigt när politiska diskussioner då kräva dessa drycker.

En diskussion som dök upp under gårdagskvällen var landstingskostnader. I Gävleborg är många sjuka. Leder till höga kostnader. Ofta talas det inte om det i debatten, att vårt sätt att leva i det här länet leder också till högre kostnader för behandling, som vi väl förhoppningsvis solidariskt vill dela på. Vi ligger väldigt högt på listor som handlar om könssjukdomar, alkoholkonsumtion och rökning. Samtidigt som vi har låg utbildningsnivå.

En hävdade då att ett sätt att komma till rätta med detta är att höja utbildningsnivån. En annan reagerar då med att hävda att det är arbetsmiljön för de med kortare utbildning som är problemet.

Funderade på det där. Och googlade lite.

I en intervju med Per-Olof Östergren som forskat på social ojämlikhet i hälsa berättar han om konkreta exempel. Till exempel röker gravida, lågutbildade i mycket högre utsträckning än högutbildade. Utbildnignsnivån påverkar hur vi bedömer och tar till oss information.

Folkhälsoinstitutet konstaterar ett troligt samband. De skriver: Det finns flera tänkbara förklaringar till att utökad utbildning i befolkningen som helhet förbättrar hälsoläget. En är att utbildning leder till att ungdomar som vuxna mer produktiva och därigenom genererar högre inkomster, att individerna kan använda givna resurser på ett bättre sätt, att förmågan att hantera problem förbättras, att förmågan att tolka och värdera hälsoinformation ökar och att förmågan till samspel med andra människor förbättras

I en uppsats skriver José Ferraz-Nunes ”När man tar hänsyn till utbildningsnivå och ålder finns det en klar skillnad mellan lågutbildad och övriga för individer under 50 år.” ”Mobilitet och förmåga att klara de vanliga aktiviteterna anges vara ett större problem när utbildningsnivån minskar.”

Jag funderar på om det kan vara så att det uppstår sådan olust inför den orättvisa detta innebär, att de som fått och känt möjligheten att utbilda sig är friskare än andra, att man verkligen så hett önskar att det inte vore så. Att det är därför man vill hitta andra förklaringar? Även när man tog hänsyn till andra faktorer än utbildning och så att säga sållade bort det, är resultaten tydliga. Utbildning gör att du blir friskare.

Det finns också mycket att diskutera i det material jag hänvisar till ovan. Till exempel det faktum att studier måste erbjudas variationsrikt för att passa alla.

Ni kan sluta skicka SMS med frågeställningar som går ut på om jag blivit dum i huvudet. Det är klart jag inte ska spela golf. Det var ett skämt. Jag har riktiga grejer att göra.

Jättemysigt och kul att sitta och prata politik med ett lagom stort gäng. Fyra nya medlemmar i arbetarekommunen! Så bra.

Nu är det Lyxfällan. Har ingen lärt dem om ränta? Har de inte gått i skolan. Cyniskt, jag vet. Men jag undrar.