Nu för tiden ser jag inte en massiv vit väg utanför tågfönstret. Det är annorlunda och gör inte så mycket.

Har spenderat första dagen på jobbet efter det som för mig varit långledighet. Det är trevligt att jobba. Skönt för själen. Roligt att träffa arbetskamratrna. Jag blir glad av det. Några saker är svåra men livet kan inte alltid vara medvind.

I natt kunde jag inte sova och kockan 01.30 satt jag och åt kex och mannafrutti och läste underbar bok. Det känns ju bakom ögonlocken nu. Trots det ska jag åka till Hofors för att prata om välfärd hos arbetarekommunen. Det blir nog roligt.

Inga ord behövs.

Det här gillade jag bäst:

1. Central Park. Inte för att jag aldrig sett urbaniserad natur förut, utan för att de liksom gjorde något med sin park. Jag har stora visioner för Gävle och vår stora park.

2. Att se Manhattan ovanifrån. Och t ex kunna se hela Central Park. Vi kikade från Rockefeller. En bokstavlig höjdare.

3. Shopping på kvällarna. Att kunna shoppa efter sju (sista i Gävle om nu inte Åhléns har öppet längre). Hur sent som helst faktiskt. Härlig frihetskänsla. Fast jag inser att det inte är riktig frihet! Det är något annat.

Jag har alltså varit i New York från förra lördagen till i går. Landade i Sverige i morse. Jag avskyr att flyga och att just landa är inte heller så kul. Men väldigt skönt efteråt. Hela kroppen slappnar av när jag vet att jag inte behöver vara i luften mer. Just nu har jag inte ens någon ytterligare flygresa inbokad så det är toppochkalas.

Vi var i NY för att fira Markus 30-årsdag. Först regnade det någon dag och sedan var det sol och 20 grader varmt.
För mig som aldrig varit i staterna tidigare var det skoj. Precis som man hade tänkt sig. Fast lite färre skyskrapor än jag hade trott.

Jag älskade det mesta, men inser att cupcakes är finasre att se på än vad de är goda att äta.

Packade om i morse och åkte direkt till Norrala. Har sovit på soffan ett antal timmar på eftermiddagen och hämtat mig. Nu har jag gått ignom 150 jobbmejl och svarat på de jag kände var mest ”akuta”. Inser att kanske är det stört att ha fått mejl från mig sent sent på påskdagen. Men så kan det vara. Jag är nu lugn och trygg i att inget jätteprojekt ligger framför mig som jag inte visste om.

Jag är så glad över att vara tillbaka i Sverige. Förmodligen mer glad är jag var när jag ankom New York i lördags. Så klart har det varit fantastiskt. Hur skulle det ha kunnat vara annorlunda?

Jag blir så otroligt ledsen på människorna med jämna mellanrum. Hyckleriet bland katolikerna och med religioner över huvudtaget, barn våldtagna på förskola. Nyss kom tårar av en bild i Djurens Rätts tidning där sälungar slaktas bredvid sina skrikande mödrar. Vad driver människor till att göra onda handlingar? Enbart för sina egna lustar eller vinning. Det så kallade sunda förnuftet finns inte.

Gerda är ett stort skepp, en fullriggare som byggts i Gävle, efter en förlaga som fanns förut. En viss nostalgi för många gävlebor. Pampig och fin är hon.

Men liksom rutten. Lite skulle man kunna kalla henne ett sjunkande skepp. Föreningen som äger henne har inte ekonomin och de ville ge henne till kommunen.

Kommunstyrelsen beslutade (enhälligt) att inte ta emot henne, då vi såg att det skulle komma att bli förenat med stora kostnader.

Nu är många jättearga.

Om vi hade bestämt oss för att ta emot henne hade många blivit jättearga.

Politik är svårt. Men det handlar ju inte om att göra precis alla nöjda. Det är många som tror att det är demokrati. Att alla ska få som de vill. Så är det inte.

Känns löjligt att skriva men oroväckande många som börjar i högstadiet tror att det är innebörden.

Om kritik mot rökare levereras säger alltid den närmsta rökaren att den alltid tar sitt ansvar, aldrig röker nära någon och så vidare. Alla rökare tror sig vara så ansvarsfulla och fina.

Hur kommer det sig att man dagligen ser vuxna röka helt nära barn,s ina egna och andras, vuxna som röker i barn i bilar (trodde man tog slut när 90-talet började), fimpar överallt, lärare som går in efter rökning och andas ut på sina elever, folk med äckelröken i klädern som förpestar tillvaron på tå g(lyckligtvis skriver jag inte på förekommen anledning)? Och så vidare. Det är fimpar och ciggpaketskräp fulla gatorna.

Nästa veka innehåller tre arbetsdagar. Dessa tre har jag semester på. Därför försöker jag nu lösa ut en del knutar innan jag drar.

Dagens framförande på ’Mot samma mål’ gick helt okej. Inte så att jag blev rusig, men jag slapp skämmas. Det är ganska roligt att få en mick och en publik. Några blev enligt uppgift sura. Vilket var målet då jag var starkt kritisk mot vuxnas egna handlingar.