Några Fake Free-pilots skriver grym blogg: Klarsynthet

Peter Kadhammar skriver också om det tragiska i att svenskens största lycka är billig alkohol på baksidan av Aftonbladet i dag.

Att inte ens sess-Madde som alla killar hajpar har en trogen pojkvän gör plötsligt att världen känns lite fin. Eller att den är lika ful överallt.

Jag tror Sakine Madon satt och tjuvlyssnade på mig förra veckan. PÅ gruppmötet innan kommunstyrelsen raljerade jag över folks ”bärande” argument till varför man ska få röka på arbetstid, typ allt annat man heller inte borde få göra som att äta kakor. Eller att man kanske också tycker att någon särskild parfym luktar illa och jämställer det.

Nu har Sakine på ledarplats i Expressen skrivit just så. Fast helt seriöst. Jag skrattade.

Jag har inte problem med att precis som man ska sitta bra på sin arbetsplats, kan det erbjudas frukt istället för kakor. Och frisk luft och lukt istället för sjuka sådana.

Sent tåg hem. Ändå är solen lite uppe. Ganska härligt. Det är dock ingen skitlyckad kombo att komma hem sent och sedan åka tidigt i morgon. Men så ser livet ut ibland.

Mötet jag var kvar i Stockholm senlänge för gjorde det värt det.

Många saker att göra, men roliga saker att göra. En bonus var att Astrid var på jobbet i dag och hälsade på! Vi saknar henne.

Det finns fördelar med att ha kollegor på samma ort. I dag hag jar haft utvecklingssamtal kvällstid med en av dom. I övrigt har det varit vad min dag handlat om. Att efterarbeta utvecklingssamtal. Ska göra det med kvällens nu också, och därefter utöva friskvård. Inte en heldag på arbetet i dag, men det gör inget eftersom vi har flextid och det finns några timmar att ta av. Älskar friheten att ha det just flexibelt.

I förmiddags var jag på soc och har nu en sju centimetersbunt eller så med handlingar inför nämndsmötet nästa vecka.

Förutom att ha debatt på högskolan träffade jag också många trevliga människor, faktiskt också utöver mina supporters.

Paneldebatt är inte ett jättebra forum för att diskutera. Tiden är begränsad och frågorna lite för komplexa för att kunna svara så enkelt som det önskas på. Det går likom inte. Världen är svår.

Lite önskar jag också att vi har mer samhällskunskap i skolan så att inte enkla saker behöver förklaras.

Jag hade hoppats på en debatt om skolans roll och möjligheter i samhället. Jag tror att åskådarna hade tyckt det var mer intressant än den nivå som borgarna drog ner det på. Nämligen att till exempel handla om särskilda utvecklingsinsatser.

Jag skulle säga att jag och moderaten sade ungefär lika grejer. Det är ju lite spännande.

Annars var det finemanghärligt att vara på Högskolan i Gävle. Det är en underbar plats.

Spring (eller jogga världens långsammaste), duscha och fixa i ordning mig lite fräschare, stryka så jag vet att det finns nåt att ta på mig som inte ser förjävligt ut, scrappa två sidor. Skriva ett utkast till en motion. Fundera på en debattartikel. Inse att jag redan sett wallanderfilmen. Ungefär så. Nu är det läsning som känns som det mest aktuella. Det har varit en bra helg. Jag må tycka att jag är osocial och trivs väldigt bra själv, men det ger verkligen inte samma injektion som att träffa alla de människor jag ändå har turen att träffa. Förstå, i en folkrörelse lär man känna tillräckligt många för att inte riktigt hinna med alla. Jag har fötterna djupt nere i två. Jag kan vara en lycklig människa.

Så är det. Det står printat på insidan av jackan, så detta är inget du kan plocka upp på vilket gina tricot som helst.
Hur som helst. I år satsar vi på vitt med röda detaljer. Partinamn över arslet till exempel. Jag är glad över allt som inte påminner om en röd väst.

Den här har en krage med ett material som påminner om fleece. Mycket olyckligt. Fleece i alla former ger mig obehagsrysningar, som bekant.

Meine Schwester Sara hävdar att min blogg bara handlar om godsaker. Daim och sånt, hävdade hon. Jag är väl tveksam till det även om Daim ligger fint i magen.

Men den här oreobrownien? Den köpte jag på frukosthaket Fresh & co. i NY. Hade ni sett deni genomskärning hade ni tydligt sett lagret av fluff i mitten. Den var som en bit av Nirvana, bara till mig. Jag orkade inte ens hela.

Som man ungdomligt kan säga: Så jävla jävla gott.

Under förhandlingarna gick jag igenom mina foton i mobilen och hittade det här. Vacker konst från Hotell FrykenSand. Vackra och coola kvinnor. I glada färger. Kan knappast blir bättre.