Jonas kom just. Han berättade att när han hoppade på flygbussen på Landvetter sade chauffören -Du vet att den här bussen går till Borås va?

Vi är i ingenstans.

Under sex år (97-03) har jag en fem-sex förbundsstyrelsehelger varje år med UNF. Det var vansinnigt roligt. I alla fall så här i efterhand. I mitt jobb har jag nu förmånen att närvara som tjänsteman.

Den här helgen är vi i Borås. De använder fortfarande UNF:s logga som vi bytte bort för massor av år sedan på väggen.

Linda och Lisa försöker hitta fram. Kallt är det här. Nu regnar det också. Vi ska grilla i kväll.

När jag skulle plocka upp rabarber ur frysen i vintras för att göra något gottis så googlade jag fram det här receptet hos Linda Skugge. Det är fantastiskt gott. Fungerar nog också på andra frukter/bär.

Ni som inte jobbar i dag, prova detta ikväll. Ingen blir besviken, alla får änglar i munnen!

500 g rabarber i små bitar
Lägg dem i ungsform, strö på socker

Blanda detta med den varma geggan. Bred geggan över rabarbern. Grädda i 25-30 min i 175 grader. Ytan ska vara knäckig.
Ät till glass eller vaniljvisp.

Jag är så bra på att åka tåg. Därför gör jag det hela tiden. Den här veckan har internet på tåget strulat. Det har stört mig något oerhört.

Det är många byten för att ta sig till Borås.

Det var skönt att vara på jobbet tre timmar på förmiddagen och fixa.

Ganska mycket saker. Min kalender är proppad av diverse. Jag vill bara sova på tåget. Men det går inte. Det går bara inte. För jag behöver rensa och svara på mejl, och lite annat.

Men snart är det onsdag och då betyder det fem dagars blankt i kalendern. Blankt. Fem dagar.

Jan Eliasson talade gärna om att vi ungdomar måste hålla ihop. Absolut, tänkte jag.

Ellinor fotade.

I kväll har några vänner med kurdiskt ursprung bjussat på mat. Det var en riktigt härlig, lärorik och skapande kväll. Mycket märkligt visade det sig helt oväntat att kommunalråds-Per brukar fota sin mat. Oklart till vad. Då fotade jag också hans mat för jag kan i alla fall göra nåt av den. Förlåt om jag avslöjade någon hemlig böjelse nu Per.

Jag åt inte likdelar. Jag fick annat kolgrillat gottis.

Höger- och vänsterpolitik diskuterades under Belindas varsamma ledning. (Fortfarande lite bitter för hur hon uttryckte sig gentemot Vidar bara).

Johan Ehrenborg och Blondinbella. Jag vet inte. De lär ju ha skrattat när de lät dem vara kombatanter. Johan Ehrenborg är en god man som drivit företag i hundra år. Trots det är han inte Moderat. Blondinbella … hon hade liksom inte en chans i den diskussionen.

Jag tittade hårt. För första gången tittade jag också på efterspelet på nätet. Klassamhälle var en del av diskussionen. En kille sade i eftersnacket att han inte ville ha det därför behövde man inte prata om det. Enkelt! Syns inte, finns inte.

Andra skrev på sidans chatt att Åsa Linderborg inte skulle få delta i debatten eftersom hon tjänade 58 000 kronor och då kunde man inte prata ur vänsterperspektiv. Löjligt! Det är viljan att betala skatt till allmän välfärd som gör en vänster, inte hur mycket eller hur lite man tjänar.

Men huvudpoängen är ändå tydlig. De flesta anser att den trygghet (enligt forskning) som allmän välfärd (då behöver man betala skatt) är viktig. Andra inte. Jag vill att någon ska förklara också det för mig. Kan inte någon lömsk liten Moderat som inte kan hålla sig härifrån bara förklara. Varför vill ni inte hjälpas åt? Ska man behöva vara rädd för att behöva svälta om man blir sjuk?

Det finns ett klassamhälle. När jag var 16 år hade jag varit en sväng till Norge när jag var så liten att jag inte mindes det. Några elever i samma ålder som åkte på bussen med mig i dag sade -Hon ska åka till Spanien. Vem fan vill åka till Spanien liksom? Och ett påföljande snack om var men hellre ville åka utifrån bred erfarenhet.

Tja, vi är ganska många som i den åldern och i vuxen ålder hade varit glad för Spanien.