Läser i Aftonbladet att en av familjerna med tio barn som skildrats i något program som annorlunda (för att de är många) tycker att de drabbas hårt av en höjning av mjölkpriset. Felaktigt hävdar han också att barnen måste äta mjölkprodukter …

Mjölk och bröd tillhör livsmedel som det blir rabalder om när priset är högt. Jag har svårt att uppröras över kilopriset på mjölk. Det är galet billigt med tanke på det arbete som ligger bakom mjölken. Antalet mjölkbönder blir färre och färre i Sverige, helt enkelt för att det int elönar sig. Mark, maskiner och byggnader är dyrt att hålla igång, och förtjänsten för bonden har varit mycket låg. Höjningen av mjölkpriset som Arla gör är tänkt att gå till bonden, för att få folk att fortsätta och därmed undvika mjölkbrist i Sverige.

Jämför kilopriset på mjölk med mycket annat så visar det sig att det inte är så dyrt.

För övrigt köper jag Gefleortens. Eller Milkos. På sikt tänker jag dock att jag inte ska äta så mycket produkter från djur.

((Det här inlägget är företagarvänligt))

I Närby gäller att man tager vad man haver.

Veronica Palm är på besök i Gävle. Jag, tillsammans med några andra, har ätit middag med henne i kväll. Vi har bland annat talat om taket i sjukförsäkringen.

Många som tjänar bra och tror sig vara friska för evigt som tycker det är bra om det är långt, så folk ”inte är sjuka i onödan”. Men det är de själva som vid en sjukskrivning drabbas extra tydligt av de lågt tak. Någon som tjänar dåligt från början märker det inte lika tydligt.

Alla höginkomsttagare borde därför vara jävligt måna om ett högt tak.

I Husum läste jag ut Elsas Mode. I dag har jag läst Borta bäst.

Elsas Mode är skriven av Sofi Fahrman som främst är känd som ett slags modeorakel. Boken handlar om yta, märken, supa och sånt som känns granska tröttsamt i längden. Elsa kommer från Borås och gör karriär som modebloggare. En bok som alltså inte hade kunnat skrivas för tio år sedan eftersom fenomenet är nytt. Elsa är en ganska rutten person som beter sig rätt spånigt. Antar att jag som läsare förväntas tjusas av hur väl hon lyckas men hon är mest korkad och det är svårt att hysa aktning för. Stor kris när hon avslöjas med en falsk Chanelväska. Gäsp.

Borta Bäst är skriven av Sara Kadefors som också tidigare skrivit bra böcker. För den här är bra. Lite motsatsen till Elsas Mode. Boken är en kritik mot att upprätthålla den yta som är så viktig för Elsa. Bokens innehåll är spännande, lite oväntat och bryter sönder de normer som vi förväntas leva efter. Det vill säga materialistisk lycka och ytligheter.

Så klart har jag inte varit ute under midsommarhelgen för att köpa clear stamps, men de här köpte jag i NY, och fick plocka med dem i förmiddags för jag behövde styra upp lite bland pysslet. Ganska snygga. Och sjukt billiga.

Det är mycket sol nu. Jag har inget emot det egentligen. Bra för grödorna med mycket sol efter mycket regn.

Solfläckarna i pannan som jag lovade att återkomma till … Som ni väntat liksom! Frisyren är anlagd för att täcka pannan en aning. Jag använder solskyddskräm när jag går åt. Men solen är lömsk och nu kommer fläckarna precis på sidan där luggen inte täcker.

Det är som det är. På midsommaraftonen när vi var ute mycket brände jag dessutom axlar och nacke och sånt på det där klassiska sättet. Trots att jag likt en tant lade på en kofta som skydd när jag kom åt. Vackert grisskär.

Respekt för solen.

Observera fabriken i bakgrunden. Mitt bästa tips om sociala aktiviteter kommer framöver att vara att införskaffa en hembygdsdräkt. Det finns i princip inget som folk inte kommer att kunna fråga om det, och det gör dom. Varifrån den kommer, vem som sytt, hör skorna till, vad är det för sjal och oj vad fin den är!

Det är Mo hembygdsdräkt, min mamma har sytt den på 80-talet, sjalen har varit min mormorsmormors och skorna som inte syns var röda träskor och de hörde inte till men var grymt snygga.

Det var mörkt i bröllopslokalen så jag gjorde lite vad jag kunde för att lätta upp en i grunden mycket dassig bild.
Sergio och Linnéa Manzanares!

Den underbara kronan som Linnéa har finns i GGIKs ägo, och finns att låna för nyktra brudar från Gävle. Ingen har gjort det sedan 60-talet och jag hade aldrig kunnat gissa att den var så här vacker. En riktig sagokrona.

En fantastiskt kväll i IOGT-NTO-lokalen i Husum. Sergio och Linnéa hade förberett och smyckat lokalen i detalj. Massor av människor jag tycker fantastiskt mycket om, somliga jag inte träffar så ofta.

Hembygdsdräkten som festkläder var lysande. Även om jag tror att den urgamla sjalen aldrig tidigare dansat hiphop, så gillade den nog det.

Brudparet var vackrare än vad som torde vara möjligt. Musiken blandad och gav onda fötter som fortfarande sitter i. Maten god.

En kväll som gav lycka och glädje att leva på en bra tid framöver.

Jag, Markus, Eva, Åsa, Jens och Andrea har glatt firat två klassiska midsommarfester på två olika ställen i Örnsköldsvik. Fenomenalt. Åsa hävdar att det är hennes bästa midsommar. Ännu roligare blev det när Ullie, Anders och Fanny anslöt på ställe två. Silltallrik kunde bli äggtallrik och solen skiner. Återkommer med ett inlägg som solfläckar …

Här visar Jens en av de två fina flaggstängerna.

Nu är det en timme kvar till målet med resan, Sergios och Linneás vigsel. Vi har stämt av så vigselakten kommer att bli finfin. Ser mycket fram emot hela den här kvällen och den jättefest som de har ordnat. Markus sover just nu men det ändras nog snart.