Där är varje tisdag dansbandskväll. Åkte jag helt frivillig? Ja. För att följa med kommunens krogkontrollant.
Vi anlände samtidigt som polis och ambulans.
Där är varje tisdag dansbandskväll. Åkte jag helt frivillig? Ja. För att följa med kommunens krogkontrollant.
Vi anlände samtidigt som polis och ambulans.
Att helt vuxna människor inte klarar av att avgöra vad som är lämpligt för publicering på bloggar eller facebook eller så är ganska skrämmande. Att de dessutom gör vad de kan för att lämna ut all upptänklig information om sina barns görande eller inte görande borde kanske vara lite straffbart.
Och ja, självklart har jag just snubblat över ett par exempel och är därför adrenalinupprörd.
Både GD och Arbetarbladet har skrivit om oss. Man undrar dock ibland lite hur rubriksättarna tänker, men så är det med media. Det var en mindre bild av mig på GDs framsida med texten Halkar in på ett bananskal … Om jag sitter i riksdagen i höst så är det inte på grund av ett bananskal precis. Som om något halkande vore enda skälet.
Dessutom är det genant att köpa en tidning där man är på framsidan.
Det är spännande hur olika en dag kan te sig. Först var allt kul. Sedan saggade jag ihop i soffan framför SATC och slösurf och bläddra i Damernas Värld. Och nu är jag jävligt pissed.
Och för tusende gången ser jag Mat-Tina som säger att jag inte ska pilla på köttet. Nä, det skulle jag inte drömma om faktiskt.
På bilder tagna i dag, av Ellinor och av Arbetarbladet ser jag det. Jag är hemskt lik min farmor. Något som det brukar tjatas om, trots att jag inte är helt nöjd med det. Men nu förlikar jag mig. Jag är lik. Så är det bara. Jag får ha det så.
Det bästa med den här sommaren är att jag haft så mycket tid att träffa kompisar. Inte alla kompisar, men mycket tid för de jag träffar.
I kväll har jag hängt på Helt Enkelt med Eva och Ellinor. Bara en sån sak liksom.
Och i morgon fortsätter det.
Bara vanligt vatten av Kajsa Ingemansson. En författare jag vanligen läser meed behållning. Nu var det lite som av vatten utspätt. En tråkig parallelhistoria jag inte bemödade mig med att läsa, klyschigt och förutsägbart. Men trots det … jag läser till slutet.
Lindells Mörkermannen. Cato jobbar på. Deckare som är läsvärd men inte sticker ut. Bra tidsfördriv.
Jag får ganska mycket tidningar hem och de jag vill läsa hamnar på hög tills jag har tid. Nu har jag läst RFSLs tidning Kom ut, som i det här numret handlade ganska mycket om krångliga regler och dåligt bemötande mot lesbiska par som vill få barn.
Samtaliga riksdagspartier utom ett hade annonser i tidningen -gissa vilket? Regareade på Moderaternas paroll ”med människan som utgångspunkt”. Jag hör bara företag företag företag, som om det är det är människor lever av. Vatten och företag typ.
En av de killar vi pratade politik med utanför Arbetsförmedlingen nu på förmiddagen fick problem med sin bil. Flera försök gjordes med hjälp av våra valarbetare, att rulla igång den. Här skjuter Ahmed, Sergio och Jörgen på. Ellinor dirigerar. Det är viktigt att hjälpas åt i jobbiga situationer.
En arbetsdag hade jag rullat mot Essingen nu. Men det är ingen arbetsdag utan en semesterdag där allt före halv tio känns tidigt att gå upp, mycket tidigt. Så åtta var jobbigt. Är på väg ut på dagens valarbete.