Det är en stor sorg att leva i ett land där så många människor är främlingsfientliga och rasistiska. En stor sorg.

(Ja, de är rasister, vi vet ur vad SD kommer, vi vet att företrädare har nazistiska kopplingar och sympatiser. Vi vet det.)

I går kväll laddade vi för diverse valarbete runt allt som händer i Gävle en lördagskväll. SSU-gänget har jobbat helt fantastiskt. Inga ord finns.

På väg mellan dagens aktiviteter.

Sol. Och regn. Magiskt. I Gävle.

Valrörelsen får mig att känna mig undgomlig och i pulsens mitt så att säga.

Dags att sova lite. I morgon ska jag dela ut valsedlar.

Framåt kamrater, till uppror manar
vår röda fana, vår röda fana.
Framåt kamrater, till uppror manar
vår röda fana som segern ger.

Röda fanan ska mot seger gå!
Röda fanan den ska segern nå!
Röda fanan ska mot seger gå!
Leve socialismen, leve friheten!

Det bästa med att ägna sig åt politik är att jag hela tiden lär mig nytt, upplever nytt och träffar nya människor. jag kan inte tänka mig något bättre sätt att utvecklas på än detta.

Just nu uppdaterar jag treivalet.blogspot.com med lite av det senaste valarbetet. Mina vader krampar lite eftersom jag srax innan midnatt dansade på Kurdvännernas fest, i en dans som aldrig tog slut. Så roligt! Östros var i stan igår och mitt korta tal i samband med det gick okej. Sergios tal var självlysande.

Sista partiledardebatten igårkväll. Vi var ett gäng hemma hos Sergio som åt gott och spanade in debatten, och kände oss nöjda med resultatet.  Och på det en nattöppen valstuga. Var i säng vid 02.

8.30 var jag på plats på CH för sista frukostmötet och nu laddar jag för dagens aktiviteter.

Jag fixar med ett minital jag ska hålla efter lunch. Det går halvbra. Ingen idé att hymla med det.

Jag tänker heller inte hymla med att det är skönt att det snart är måndag.

Under en kort stund föll regnet och allt som inte var under tak blev galet blött. Men vi hade ju förutom pyttestugan också ett stort tält och vi tryckte när så längde som det krävdes. Träffade en ny rolig vän som jag hoppas träffa på en fest i morgon. Här kan man se att jag är affischnamn på vår gatupratare. Utan att fördjupa mig i det ska jag säga att det är en konstig känsla. För jag är ju mest en My little pony-tjej.

Ur en intervju med författaren Elizabeth Gilberg

Här i Sverige blev det stor Debatt nyligen när författaren Lena Andersson skrev en ledare om det sociala trycket att skaffa barn. Du har valt bort barn – kände du bara att det inte passade dig?

– En så enkel förklaring är det inte acceptabelt att jag har som kvinna, alla blir mycket provocerade. Men, och det känns nästan hemskt att säga detta – jag borde ju vara förkrossad över att jag är barnlös – varje dag jag vaknar och vet att jag inte har barn känns det som om jag vunnit på lotteriet. När jag ser på alla som har barn tänker jag i hemlighet att jag har kommit undan med något helt fantastiskt!

Artikeln finns på DN.se

Lite valstuga och lite annan typ av valarbete som inte krävde någon hjärna, och det var ju lite lättsamt som omväxling. Har haft mina snygga rosa skor på mig och det är inte bara jag som blir glad av den knalliga färgen.

Jag är ganska adrenalinstinn just nu och det gör att även om jag ska upp klockan sex för att dela ut frukt vid bussarna, så vaknar jag av mig själv strax innan. Men i morgon är det sovmorgon. Inte förrän kl 8 är det samling. Och det på en lokal nära mig. Det är värsta semestern mitt i brinnande krig.

En valarbetare som vill vara anonym för att inte råka illa ut av förtrycket från C-maffian har gjort en insats för jämlikheten. Det här är det så kallade spruthuset vid Norralakyrka. Precis vid ån. Precis där det tidigare hölls simskola för barn. Ändå tills det stod klart att kyrkans avlopp rann ut där. Så var det förr i tiden. Somligt går framåt!

Stor förhoppning om att också Norrala vill ha ett mer jämlikt samhälle.