På Röda Korset valde jag de här böckerna, fem för femtio. Nästan som om man rånar butiken.
Liselott Willén är ny för mig men bokens baksida gör mig väldigt sugen på den. Mian Lodalens bok har jag läst en del om och jag läste lite andra pappaböcker när de attackerade oss i våras. Hon är stentuff och hennes precis nyutkomna bok, Tiger eller så, längtar jag också efter att läsa.
Doris Lessing, nobelpristagare. Aldrig läst henne. Nu kan jag göra det när jag känner för det.
Jag vill delge en grattishälsning som kom till min födelsedag.
… så kan jag i alla fall tänka att jag inte sitter på en otäck färja och kryssar till Finland. Då känns allt mycket bättre.
Fast i dag är det bara bra saker som händer. Jag har varit på loppisar och köpt böcker, jag har tillverkat några bokmärken som blev snygga och jag har rensat lite köksskåp.
Gillar att det regnar i dag.
Markus har varit på Öppet hus på Gästrike katthem och köpt hemgjord flädersaft. Det är fina grejer.
Nu ska jag skriva några brev.
Nya Elle som har ett repotage om Håkan Hellström (som tyvärr inte bedårat mig) i folkdräkt. Tror stenhårt på att den kommer stort framöver, hembygdsdräkten. Jag köpte ett par nya skor till min i går, så nu är min Norrala-dräkt mer än redo för äventyr.
I dag regnar det. Jag som behöver lämna saker på RIA. Och Markus vill åka på Öppet hus på Gästrike Katthem. Kanske går att göra i regn.
Alltså, det jag uppfattar av kära vänner är att de ofta ondgör sig över två instanser särskilt. Det ena är CSN. Jag har levt med CSN under många år. Aldrig varit ett enda problem. Inte ens när jag läste sommarkurser. Kul för mig.
Det andra är Gavlegårdarna. Jag är sjukt nöjd med alla de år jag bott hos Galvegårdarna. Kul för mig.
Förresten har jag aldrig heller haft problem med varken Com Hem eller Telenor. Eller Kronofogden.
Min starkaste sida i livet är inte att laga mat, det är tämligen ointressant dessutom. Förutom att baka kakor då, vilket är högintressant och alltid aktuellt. Men, jag kan köpa en del gottis. Här hade jag inte plockat fram alla ostar ännu. Det är viktigt med ost eftersom en del av mina vänner äter GI.
Så här tänker jag, hellre dålig på käk och vänner att bjussa. Än inga vänner men fenomenal mat. Jag försöker intala mig om att det är okej. Dock älskade de mina chokladkakor!
Om man heter Tommy gör man en härlig blandning.
Om man ska gå efter Kungarna av Tylösands bild av unga borde vi kräkas nu. Men det gör vi inte. Alla har efter djupa, politiska samtal gått hem till sitt, redo att vakna till ny, röd kamp i morgon.
I dag låg den i brevlådan med sjukt mycket praktisk information.
Alesia har börjat blogga igen. Mycket bra. Hon har bloggat så himla fint om mig.
”Det här tycker jag personligen är det roligaste med val. Att se vilka personer som fått förtroendet att få sitta i riksdagen! I årets val är jag nog mest glad över att se Elin Lundgren (s) från Gävle som ny riksdagsledamot!
Elin är hur cool som helst. Egentligen är hon för uppkäftig och rak för att sitta i riksdagen eller överhuvudtaget vara politiker, och det är just det som gör henne så unik och bra! Hon kommer rocka riksdagsgruppen.”
Diskuteras just nu i Debatt. Två deltagare är med i programmet. Två killar. Det är bra det, nu ser vi precis hur dumma de är. Kanske var de det innan också. Nu ballar de sig genom att be de andra debattörerna prata svenska, eftersom de inte förstår vanliga svenska ord längre än två stavelser.
Nemo säger just att han inte tycker att det som skildras i programmet är så farligt.
Att supa så man kräks. Vad är det? Varför gör man det? Supa så man blir ovän med sina vänner? Supa så man somnar i bubbelpoolen?
Sverige består tyvärr till stor del av ett gäng högkonsumerande män som låter höhö och viftar med sina ölflarror. Vad kommer för gott ur det? Inget.
Människor som glorifierar alkohol visar att de 1) inte kan analysera samhället omkring sig eller 2) har alkoholproblem.
Tänk så många unga män (äldre också) som skulle bli förvånade om de visste hur deras flickvänner (kanske pojkvänner också) berättar för sina vänner att de önskar att partnern drack mindre … Men de vill inte säga det för det blir så dålig stämning.
”Ni kalla det festa, jag kallar det missbruk!”
Det är alltså dags att införskaffa nya. Här är tre som jag älskade i butiken vid en snabb check. Har tidigare mejlats till några som känner mig väl och här är deras svar:
Syster Jessica: Jag väljer ingen.
Sambo Markus: Bom blå var fina. Lika så dom röda.
Kompis Ullie: Dom blå var snygga!
Kompis Ellinor: Definitivt de blå och stora! Du ser både yngre och hippare ut. Absolut inte de guldiga.
Syster Lina: Jag tycker det är finast med neutrala.
Syster Sara: Jag tycker du ser smådryg ut i alla.
Det roligaste med de här svaren är att de är så typiska för avsändaren. På något sätt hade jag inte behövt fråga, jag visste redan typ hur de skulle svara.
Fler synpunkter mottages tacksamt.