Så många har valt att kryssa mig i riksdagsvalet. Detta utan att jag bedrivit någon personvalskampanj.

Innerligt tack till er alla.

Väldigt ofta funderar jag på hur det är okej att peka ut den ena gruppen efter den andra som parasiter på samhället, medan den grupp som gör störst skada för sig själv och andra är gruppen män. Förmodligen för att män själva inte ens ser sig som en grupp, utan som det absoluta.

Hanne skriver en finemang ledare om det i dagens DN.

Har återigen turen att ha en fet bukett på köksbordet. Det är en fin känsla.

Jag försöker göra saker som piggar upp. Sovmorgon i dag och nyss fyra våfflor med grädde och hjortronsylt. Made by Fläskanders. Hjortronsylt är kanske det enda positiva med marknader. Kanske en av de godaste ätbara i världen.

Solen skiner, i dag tycker jag i alla fall inte att det är fult. Vad vi aldrig får göra, är att strunta i att resa oss efter fallet. Jag tror jag är ganska upprest nu.

Just hemkommen från Sandviken. Jag och Susanne åkte till Kicki, det var ett tag sedan sist. Jättegod mat, jättegod paj. Jätteroligt prat.

Nu är jag tröttis.

Jag orkar inte läsa tidningar. Inte se på nyheter. Inte ännu. I dag är det konferens med alla nämnder och bolag i kommunen.

Tråkigt att inte krukväxterna verkar ha hållit ihop under valrörelsen.

Jag sov. Jag städade. Jag duschade. Jag fick mat. Jag hängde. Jag gick en promenad och satt vid vattnet och grät. Jag hängde. Jag spenderade hela kvällen på möte med Arbetarekommunen. Jag hade ett telefonmöte. Jag gräddade våfflor. Jag ser Flilp och Fredrik.

I morgon är en annan dag.

Innan jag fotades här bad jag om att alkoholflaskor skulle flyttas. Ser sunk ut med det.
Artikel här hos GD. Som med tanke på den andra bilden som publicerades i går måste få ett okej på den här.

Jag har aldrig kallats för Lundgren. Jag heter Elin.

Det är till exempel djur i alla former, alla härliga böcker, vänner jag har och sådana jag kan lära känna, möjlighet att lära mig saker, nya läppglans som kanske kommer, röda kämpar, växter att plantera om, mina söta systrar som piggar upp det mesta, roliga träningspass att träna och tidningar med nonsens att bläddra i. Norrala ligger ju kvar också.

Vaknar upp fast jag borde ha sovit mer, kroppen värker, ögonen svider av sminkrester, allt känns tungt. Solens sken känns jobbigt.

Jag har aldrig varit bakfull i hela mitt liv, eftersom jag värderar det lite högre än så, men tänker mig att det kanske är så här det känns. Med skillnaden att man möjligen haft roligt kvällen innan.

Jag minns också allt som hände igår.