Väldigt nära där jag bor finns buktiken Låga Porten (på Fältskärsleden) i en källarlokal. Jag hade innan lördag aldrig besökt stället. Tyvärr! För det var ett litet himmelrike. Jag har aldrig tidigare sett så mycket prylar av så skiftande karaktär på den lilla ytan. Helt fascinerad traskade jag omkring där och hade säkert kunna stanna flera timmar. Jag kommer snart tillbaka! Rekommenderas verkligen!

Stället jag bor på nu kan ibland erbjuda en magisk himmel. Det här är för någon vecka sedan. Möjligen slås det av när man i Norrala ser norrskenet.

Varje tidig morgon är en kamp. Det börjar redan kvällen innan när jag ska försöka sova i bra tid. Händer sällan. Började läsa Mian Lodalens bok om sin pappa. Men bara 60 sidor eller så. Känns intressant. Pappaporträtten i böcker svämmade över oss i våras, och nu är jag där.

När jag väl somnat vaknar jag rätt ofta av bitternheten över att behöva gå upp ganska tidig.

I dag har jag rätt mycket grejer med mig till Stockholm för att kunna inreda min lya. Men jag drar mig alltid när jag ska släpa på saker. Det är så trist.

Nu sitter jag här. Seg. Tråkig.

Lyssnar på en mamma som i telefon förklarar för sitt barns pappa om hur ungen ska kläs till förskolan … I detta jämställda land.

Självklart vill jag ju säga att jag en risig kväll tagit den här bilden med mina nya brills. Med lite mer generande hårväxt ÄR jag Lars-Göran!

I dag har jag lagat mat. Svingod mat. Plockade fram en av påsarna med trattisar och körde med lök, smör, ost, grädde, svarpeppar och salt. Och så spagetti. Det är det absolut godaste jag ätit på väldigt länge. Och jag åt två portioner och nu gör det lite ont. Det bästa är att jag gjorde två matlådor också. Vad nöjd jag känner mig!

För, den som söker en naturupplevelse kan välja att plocka svamp om hösten istället för att skjuta ihjäl en mamma som hänger med sina barn.

Jag har de här stående i arbetsrummet så jag kan byta till dem vid behov. Ingen stålhätta.

Den här fotade jag av förra veckan för att jag skulle skriva nåt om det passade. Nu passar det.

Två gånger under dagen har jag fått höra jägaren från Bollnäs som på bara några timmar sköt fem älgar. Hon berättar lustfyllt om hur hon fick syn på en älgko med två kalvar och hur hon sköt ena kalven. Senare kom resterna av den lilla familjen tillbaka och då sköt hon de båda också. Och två till då.

Jag är lesen. Jag mår illa.

Den här köpte jag i helgen för en tjuga. Väl investerat tycker jag.

Jag har ägnat eftermiddagen hittills åt att läsa handlingar till morgondagens möte med Justitieutskottet, men också annat som hör till just det uppdraget.

Och hämtat mina nya brillor. Jag gillar dom. Jessica kommer inte att gilla dom. Jag har också gjort lite tråkstädning av städskåpet …

Jag har kollat av alla mejl, bokat en tvättid och dragit upp riktlinjer för dagen. Så jag tänker snart sätta igång. Konstaterar att det ser otrevligt ut ute. Det som i går var sol på gula löv är nu bara grått och inga löv kvar.

Det är bara att sätta igång!