Då gäller det att ta tag i något sedan länge vilande projekt. Ett sådant är ett album med bilder från den gamla mobilen. Matchningen blir enkel när jag hade köpt en bunt papper som hänger ihop med albumet och sedan gjorde jag bara två typer av enkel journaling och inte ens överallt. Mindre än en timme och skitsnyggt blev det.

För inte så lång tid sedan alls var loppisar något jag INTE gillade. Jag tänkte mest på gamla kläder som luktade illa. Den senaste tiden har en förändring skett och jag fullkomligt älskar att pilla på saker. Böcker, tavlor och andra grejer. Nu finns det en särskild mission, nämligen att hitta saker till mitt övernattningsrum så att det blir lite stil och personlighet på det. Låt mig först visa mina tavelfynd:

En ugglefamilj. Sötast!

En bit av gamla Gävle. Underbart fint.

Och ett budskap. Relevant i dessa tider.

Och jag har haft lite sovis. Sovigt fantastiskt efter att ha införskaffat ett nytt, varmt täcke även hem. Inte behövt vända mig skallrande varje timme. Fina tider!

Jag har hoppat på den här i åratal, så det är klart den sura minen är befogad.

Det kan vara när min mamma skickar en darrskakig bild på sig själv och kalven Per-Anders. Fjällkon Julia har blivit mamma nämligen.

Det är en klar dag ute. Det känns fräscht. Jag har ärenden till Stadshuset och till Socialtjänsten i dag.

Jessica var på väg hem från en tripp med pojkarna så vi tog samma tåg. Jessica fick vila säkert en kvart medan jag tog med killarna och drack festis. Resten av tiden lekte vi med lera, och gjorde hajar och ärtor exempelvis.

Förkortas PAKS och är något som intresserar mig. I morse (08.00) var det frukostmöte och vi fick träffa Mats Bergstrand (till vänster) och Per T Ohlsson som har redaktörat/skrivit boxen Statsministrar under 100 år, om 22 band. Verkar skitintressant och vid tillfälle ska jag läsa.

Notera att båda herrarna inte noterar att de exponernar, mer eller mindre, sina nakna underben. NÄR ska någon ta tag i problemet med att män vill visa sina vita, håriga ben? Jag borde var tolerant kanske, men det är SÅ fult.

För att kommentera det relevanta, så är jagimponerad av det arbete de har gjort. Det är ju ledsamt att det bara är män som varit statsministrar. Lika ledsamt är det att herrarna uppmärksammade oss på att det främs tär män som skrivit också, ungefär med samma argument som SD bara skickar män till riksdagen, på kompetens. Våga känna lite kvinnor …

Sverige, värdens mest jämställda land? Snart återkommer jag med lite siffror från särtrcyket om ekonomiska skillnader mellan än och kvinnor. Jag vill bara grina!

Det finns ett så kallat klubbrum för riksdagens ledamöter med till exempel kaffemaskin och sköna sittplatser. Men det struntar ju jag i, men jag fascineras av utbudet av landets dagstidningar. Tack vara det kunde jag i dag läsa hur artikeln om mig blev i hälsingetidningarna i veckan.

När man får en faktaruta, då är det ett statusrepotage.