Jag har också en hel del nyttoläsning. De här skrifterna (tjockleken syns ju inte men den finns) är hämtade ur riksdagsposten till mig i går.

Få saker göra mig gladare än en hög olästa. En femtiolapp för dessa på Erikshjälpen. Det är ett mycket bra ställe att köpa böcker på, det kostar nästan inget och finns massor. Nöjesläsning för någon vecka.

Jag har plockat fram min vinterjacka (den gudomligt bra) och tyckte inte det var så illa alls att traska iväg en sväng för att träffa SVT. För er som ser inslaget på GävleDala, jag vet att jag var stel, och inte så mycket mig själv. Så blir det ibland. Men jag sade inget dumt och det är det viktigaste.

Journalisten var mycket trevlig och jag fick boktips vilket alltid är välkommet.

I går pratade jag med min syster Sara om glasögonen. Hon har inget positivt att säga. Jag förstår inte problemet. Jag är nöjd.

Festen har redan varit. Om vi överklagar eller inte spelar inte krögaren någon roll.

NI som bor i Gävle minns hur det här var. För någon vecka sedan ville en krögare dänga upp ett tält på torget och kränga massor av öl till gävelborna.

Han ansökta nästan två månader innan. Utan att få med alla uppgifter som tillståndshandläggarna hela tiden försökte få honom att göra. Midnatt innan festen skulle äga rum kom det sista, mycket ansvarstagande.

Några dagar innan uppdagades att han via en hemsida krängde ölbiljetter innan, man kunde teckna sig på upp till 100 stycken öl. Ingen seriös krögare gör så, ingen får överserveras.

Dessutom är han involverad i flera bolag med mycket skulder.

Bland annat med detta som bakgrund beviljade inte Gävle kommun serveringstillstånd. Förvaltningsrätten beviljade det någon timme innan. Det är då lätt att raljera över att´rättsväsendet fungerar kvickt när det gäller att få sälja alkohol. Mindre snabbt med att utreda t ex brottsmisstänka ungdomar …

I socialnämnden i Gävle är vi överens om att den här krögaren inte borde ha fått sitt tillstånd. Har noterat över att en M-märkt politiker självklart gör sig till företagens främste riddare på sin blogg och hånar hanteringen.

Hur vore det om vi också är tydliga med att även krögare har skyldigheter?

Och ville folk dricka öl, finns det en hel bunt lokala krögare som sköter sina tillstång utmärkt och som gärna hade tagit den intäckten.

Det verkar vara rätt kallt ute. Alltså tänker jag inte gå ut för första gången innan jag måste. När jag först måste är när jag ska träffa lokala SVT för att göra ett litet inslag. Innan dess har jag lite tid att välja och vraka i min enormt lyxiga gåinigarderob.

Eller så får jag slita ut något risigt ur en överfull liten låda.

Socialnämnd, möte med fullmäktigegruppen och äta med de som hade lust. Just hemkommen. Mätt och nöjd.

Jag är mycket kluven inför detta. Jag vet inte vad divertissement är heller.

För att det ska kännas lättare vill jag börja med att säga detta viktiga, att jag i perioder tränat väldigt mycket. När jag var student började jag träna och gick med glädje upp tidigare på helgerna för att gå på det svåraste step-up-passet och var rätt bra på det. Kanske för att risken att krocka är mindre när man måste hålla sig runt brädan.

För fem år sedan var jag sjukt vältränad. Vägde 20 kg mindre och sprang tre kvartar på bandet och tränade flera gånger i veckan. Receptionisterna på World Class var mina vänner.

Förra våren gjorde jag ett bra ryck där jag tillsammans med sambon sprang (låter snabbare än joggade) på ett väldigt ambitiöst sätt och rätt snabbt klarade målet på tre kilometer som blev ännu mer. Och sedan avtog det med höstmörkret. I början av året skaffade jag mitt Friskiskort. Säg att jag gått tio gånger. Sprungit någon enstaka.

Jag är sååååå kass. Så kass. Jag kan planera in tusen saker på en dag och vara jävligt effektiv men att planera in träning som jag mår bra av, tycker är ganska kul och av hälsoskäl (särskilt på sikt) verkligen borde syssla med, det går inte.

Vad är det för fel på mig? Jag vet ju att jag kan! Jag borde sluta dricka all light-cola också. Jag borde det och det och det.

Eller jag kanske faktiskt inte kan.

Jag hade en stor del av loppisfynd med mig ner som jag portionerat ut i övernattningsrummet. Det känns bra med tavlor, dukar och ljushållare. Men lite till måste finnas för att den helt rätta känslan ska infinna sig.

Efter gruppmötet käkade jag med två kamrater. Finfin risotto. Sedan gick vi en liten sväng till Coop. Härliga stockholmsnöjen.

Tittar på Debatt nu. Det blir alltid olustigtnär anhöriga till vittnen ska delta i debatten. Självklart eftersom de är berörda på en nivå vi andra inte kan relatera till. Men rättsväsendet ska inte bygga på det.