I veckan bytta jag bakgrundsbild på riksdagsdatorn. En Watkinsbild som jag gillar. Det blev tufft.

Men när jag kom på att jag faktiskt kunde byta bild bytte jag igen och valde en mer sparsmakad med nagellack.

Det här var min utstyrsel i går som jag tyckte var rätt trevlig. Men pricken över i, mitt röda hjärthalsband gömde sig lite just här. Och jag bytte skor innan votering.

Jag julade till det lite på mitt rum.

Någon lämnade sin fest obevakad.

Snö snö snö på innergården vid Cephalus.

I går var jag på bio med Elin. Vi var på Saga på Kungsgatan, väldigt mysigt.  och roligt när Elin tömde ut lite popcorn i stolen bredvid sig och tyckte att hon lika gärna kunde äta direkt från stolen än stoppa tillbaka i kartongen … mina vänner är bäst!  

Men allt mys försvann snabbt när filmen rullade igång.

Perspektiven var många. Kung Alkohol grym. Klassamhället tydligt.

I går pratade jag med några moderater om att jag skulle se sen och de var så bekymrade över hur de hade det i boken. Om de varit det på riktigt hade de inte varit moderater.

Problemet är att Svinalängorna inte bara är bok och film. Svinalängorna är symbolen för många människors/barns tillvaro. I filmen finns en scen som visar hur det kan vara när julen inte är vit.

Jag har nu suttit i riksdagen i drygt två månader. Det är stort, nytt och omtumlande.

Ett fenomen jag inte räknat med är hur jag skulle bemötas. Det finns lite olika kategorier.

Egna partikamrater som uttrycker sig hånfullt när jag är på möten i Gävle: ”Jaså, du är hemma från Stockholm!”. Ja, jag bor inte i Stockholm. Jag bor i Gävle. Jag sover oftast i Gävle. Jag representerar Gävleborg i riksdagen. Varför måste en distans som inte finns annat än i geografin någon dag i veckan plötsligt påpekas?

Människor som hånfullt säger att vi väl inte gör särskilt mycket där nere, och tror att de är lite roliga när de säger det. Men som på motfrågan om vad vi då gör inte har en aning. De kör lite på jargonen om att ”politiker inte gör nåt” men har ingen allmänbildning själv om hur uppdrag ser ut eller vad de går ut på.

Pengar. De som vill prata om pengar på ett elakt sätt. ”Nu tjänar du väl bra?” ”Nu har du väl fått det bra.” Mitt svar är -Vet du, jag tjänar lite mer än vad jag gjorde förra året. Då blir det inte så spännande att prata längre, för det är bara intressant att håna ”politikerpengar”, andra pengar vill man inte snacka om.

Arbetstiderna är intressanta för många. Vi är aldrig lediga, så ser det ut. Vi får själva lägga upp vårt arbete, det är en jätteförmån, men inte jobbar jag MINDRE än en 40-timmarsvecka precis. Däremot känns mitt liv mer fokuserat nu. Under förra året hade jag ett chefsjobb, ett ledarskribentsjobb och tre större politiska uppdrag i kommunen plus lite annat. Nu har jag ett förtroendeuppdrag i riksdagen och mycket av det andra som tagit mycket tid är under avveckling. Jag har alltid jobbat mycket, gillar att jobba.

Det här ett litet urval, det finns många elaka meningar som ogenomtänkt slängs ur och jag försöker att inte ta det personligt.

De riksdagsledamöter jag ser har tuffa uppdrag och fulla kalenderar. Det är vad ett heltidsuppdrag i politiken kostar av livet. Ett evigt flackande, osäker framtid, tuffa beslut, en fight mot en bristande kunskapsnivå (många gånger är det så hos de jag pratar med -jaha, det hade jag ingen aning om!) och också att människor jag trodde mer om säger elaka saker utifrån att jag just nu har ett förtroendeuppdrag.

Det är sorgligt och jag undrar varför.

Det är inte synd om människor med politiska uppdrag, det är inte det jag säger, för det tycker jag inte. Vi har tagit uppdrag för att vi vill ha makten att förändra och har haft turen att få det. Det är en mycket fin sak och en stor förmån.

De allra flesta vill ha en demokrati. Då behövs människor som påtar sig politiska uppdrag. Alla kan göra det. Du med. Är det då rättvist att sprida ett politikerförakt många gånger baserat på okunskap? Självklart inte.

Ge allra flesta är givetvis glatt nyfikna, ärligt glada och pushande! Jag ska att tänka mest på dem.

Hej Elin!!
 
Jag har fått svar från min support beträffande ditt bekymmer med beställning av vegetarisk mat.
 
Man säger att för närvarande så finns det ingen teknisk möjlighet att göra  en koppling mellan
Ditt årskort och ditt menyval utan man får beställa vid varje bokning.
 
Den jag talade med skulle däremot lägga in ett förslag till förändring.         
 
Mvh Lisbeth

Hej!
Det är verkligen otroligt konstigt att jag vid tidigare tillfällen helt nyligen kunnat ringa in och be om att lägga till vegetariskt alternativ på gjort bokning, Men att det plötsligt inte skulle gå nu.

Jag vill ha ett telefonnummer till en person som är ansvarig för detta.

Elin Lundgren

Hej!!
 
Jag tolkade inte din fråga som om du ville ändra måltidsalternativ på en redan gjord bokning.
Det går nämligen alldeles utmärkt, och det vet du ju tydligen redan.
 
Jag uppfattade att du ville åstadkomma en koppling mellan ditt årskort och menyvalet, så att du ALLTID fick vegetarisk kost utan att extrabeställa detta.
 
Då får jag verkligen be om ursäkt för att jag missförstått dig.
 
Mvh Lisbeth 

Hej!
Ja, då kanske du förstår varför jag lät rätR besviken över den konstiga servicenivån. Jag uppfattar verkligen inte att jag var otydlig med vad jag ville.

Här är mitt guldkortsnummer xx, jag hoppas ni kan lägga om alla nu. Även om jag nu fått pilla bort äckelskinkan från frukosten några gånger. Slöseri.

Elin Lundgren

Hej!!
 
Jag har rådgjort med arbetsledare och fått beskedet att du är välkommen att ringa in till oss och uppge vilka bokningar du vill ha vegetarisk kost på, så ska vi hjälpa dig att ordna detta  över telefonen.
  
Mvh Lisbeth

Hej!

Jättebra. Sist satt jag tio minuter i telefonkö.

Elin Lundgren

Sammanfattningsvis: jag är inte jätteimponerad av Lisbeth och hennes serviceförmåga.

När man gör något för sista gången kan det kännas på helt olika sätt beroende på vad det är. Det kan vara förbannat skönt. Men det kan också lämna en tomhet efter sig.

Det är jag övertygad om att uppdraget i Socialnämnden kommer att göra. Jag ska inte säga att det har varit ”kul”, men väldigt lärorikt och nyttigt. Att sitta och läsa handlingar för personer som av olika skäl har det skit tär. Människor runt om oss har det ibland så mycket jobbigare och svårare än vad vi tror, i barns fall rår de aldrig för det själva.

Lämnar med varm hand över mitt uppdrag till de som ska sitta nästa mandatperiod. Särskilt välkommen till Eva Älander, min kära vän, som tar över min vice ordförandepost.

Det syns tydligt i den här frågan till Magdalena Ribbing. Lite tror man att det inte är sant, men det är det. Läs allt och det kloka svaret HÄR.

Jag har en fråga jag länge gått och funderat på i samband med att jag ska ha middagsgäster.

Det här är Therese Enarsson. Hon skriver Systembolagets nyhetsbrev. På ett föredömligt sätt med följande inledning:

Har du tänkt på hur många som ger bort klappar som kluckar? Tanken är att sprida julglädje, men när man ger bort alkohol till människor som man bara känner yrkesmässigt finns det risk för att några av dem har alkoholproblem. Andra vill inte dricka alkohol. Ge därför bort något alkoholfritt i julklapp.

Vidare tipsar hon om alkoholfri glögg och skriver lite om gårdsförsäljning:

sju av tio (69 procent) tror att kontrollerna skulle fungera sämre om aktörer med vinstintresse fick sälja alkohol direkt till konsumenter,

fyra av tio (39 procent) tror att alkoholkonsumtionen skulle öka, bara 1 procent tror att den skulle minska, och

tre av tio (31 procent) tror att alkoholrelaterade brott skulle öka, bara 2 procent tror att de skulle minska.

… hade jag gått på det här:

”Jag är inte rasist. Men…”

Onsdagen den 15 december kl.18.30

Ett seminarium om vithetsnorm/rasism, heteronorm/homofobi, mansnorm/kvinnohat, med Ellen Belmore genusvetare och ordförande i Arabisk Initiativ Uppsala

RFSL Gävleborgs/RFSU Gävles föreningslokal på Brynäs, Fjärde tvärgatan 55, Gävle
Varmt Välkomna!
Fri entré