Min moster skickade ett mejl med ett flertal roliga, söta, spektakulära bilder på djur. Det här är min favorit. Ett stort gäng nyfikna gullisar.

Att stänga in mig ganska tidigt på ett rum som inte är hemma, kan ibland kännas väldigt bra. Det går bara att slappa. Inga saker att fixa. Tror jag ska sov relativt tidigt till och med. Kvart i nio börjar morgondagens föreläsning. Läser den underbara boken om hundraåringen som försvann. Vilken fantastisk litteratur och så har jag bara läst 50-60 sidor. Drar mig redan för när boken ska vara slut.

Det bästa jag tar med mig från dagen är alla bra fakta om framgångsrika skolor, och vilken skillnad det gör för barn, hur de klarar sig i livet beroende på vad deras föräldrar erbjuder i form av kunskap och kultur. Åtminstone om inte förskola och skola kompenserar.

Fick helt okej trerätters, med en härlig lakritsglass (och lite annat gojs) till efterrätt. Hade vi gjort oss förtjänt av efter sex timmars högt fokus på föreläsning/diskussion.

Anders och jag tog en promenad, delvis halkig, delvis plumsig. Med snöflingor i ögonen.

Jag älskar att fundera över politik. Det är fantastiskt.

… kan man givetvis fundera över hur mycket tillit vi ska ha till Kriskommissionen. Men just nu är det faktiskt otroligt spännanade, Mikael Damberg pratar om skolor. På nästan precis samma sätt som jag skrev om the other day.

Det finns lärare i skolan som hellre vill vara på andra ställen. Det måste vi underlätta för, så att elever möter enbart lärare som gillar kids och som gillar undervisning och att hitta de lösningar som krävs för att inte 560 klasser inte är behöriga för gymnasiet när de lämnar grundskolan.

Befinner mig på Bommervik. SSU:s kursgår i Nykvarn. Det var ganska länge sedan jag var här nu och återseendet känns helt okej.

Och varför? För att partiets Kriskommission har semiarier i dagarna två. Just nu är det en kvinna från Skolverket som raporterar om resultatforskningen från 90-talet och framåt. 10-15 procent av resultatskillnaden kan förklaras av bra och dåliga lärare. Det är ganska mycket. Jag frågade om hur vi ser till att få bara bra lärare på skolorna. Svaret innehöll lärarutbildning och rektorer som tar ansvar.

Det som många framhåller, hög lärartäthet och små grupper, har liten generell påverkan på resultaten. Tvärs emot vad de flesta tror alltså.

Strax dags att packa ihop och ta sig till Gävle. Ska träffa S-kvinnor i kväll och det ser jag mycket fram emot!

I morse var jag först en halvtimme på Civilutskottet, där jag är ersättare, och därefter på mitt eget utskott. Utskott med gäster, nu skuldrådgivare, är intressant.

I dag kommer klasser från Sandviken som jag ska hjälpa Per att guida.

Nej, jag kandiderar inte. Även om jag tycker att jag har flera goda egenskaper för att leda partiet självklart. En grundmurad tro på alla människors lika värde till exempel.

Innan jag går vidare vill jag kommentera lite vad det betyder. Det betyder INTE att jag inte stör mig på en hel del fenomen som vi människor hittar på och kan säga elaka saker om dom. Registeringsskyltar med barnnamn på barnvagnar. Tjejer som tjatar på sina pojkvänner att betala deras grejer. Kamouflagefärgade kläder och en likgiltighet inför samhällsproblem. Jag tycker genuint illa om det. Men jag tycker inte illa om människor, och det här och allt annat jag stör mig på mycket eller lite (och det är många, många saker) har jag en liten analys kring. Funderar över varför det blir så. Och sorterar vad som egentligen är viktigt och oviktigt. Att tro på alla människors lika värde handlar inte om att vara slätstruken och vän. Det kan många gånger handla om att ifrågasätta, men låta kamouflagekläder passera … Hur illa det än ser ut.

Det är naturligt att många frågar mig om partiledare. Vem jag vill ha. Svaret är att jag inte vet VEM jag vill ha. Jag tycker mycket om Veronica Palm. Jag tycker också att Lena Sommetad som bland annat förs fram av Arbetarbladet är ett intressant alternativ. Jag känner inte dom. Jag har svårt att ta ställning. Drför har vi en valberedning som jag hoppas på. Men jag har synpunkter. Svaret på frågan om partiledare är mer VAD jag vill ha.

De är båda kvinnor. Jag tycker att socialdemokraterna ska ledas av en kvinna. Fler kvinnor än män röstar på S. Kvinnor står (oftast) för en modernare och attraktivare ledarstil utan prestige. Kvinnor upplevs oftare ha en större empatisk förmåga. Kvinnor är tyvärr fortfarande en modernitet i politiken, och ska vi vara nya så … dessutom vill jag sikta på att få Sveriges första kvinnliga statsminister.

Och jag vet hur några mullrar kring önskemålet om kvinna som egenskap. Genast kommer mothugget med frågor om det inte är kompetens som avgör. Jo. En sådan fråga säger mer om frågeställaren, nämligen en misstro mot att kompetens finns bland 50 procent av befolkningen, det kvinnliga könet. Det gör det så klart. Även om till exempel bolagsstyrelser inte förstått det, och arbetsgivare inte vill betala för det.

Men i politiken, där kan vi visa vägen. En kvinna ska det vara. Gubbar tröttar ut. (Gubbe är en attityd, inte ålder. Precis som begreppet fjortis)

Kvällen:
Massor av sushi och en timmes promenad med EvaEmma.
En timme i gymmet med SVT” och programmet om lycka som underhållning.

I kväll har varit en mycket bra kväll. Som jag ska avrunda med läsning av allehanda. Cus that makes me happy.

I morgon:
Kl 09.00 sharp i Plenisalen. Monas sista partiledardebatt och jag ska supporta henne. Bland annat en träningsdejt på eftermiddagen och spännande kväll med några tjejor jag tycker mycket om.

När vi väljer ny partiledare förresten, hoppas det trycks redigt snygga t-shirts med den på. Alltså snygga! Arbetarrörelsen kan producera galet fult material ibland.