Dit ska jag i dag. I trygg förvissning om att ingen tsunami ska komma från havet. Stackars älskade Japan.

Enligt texten på svt.se/jaktenpalyckan är jag 71 procent lycklig. Antar att det är bra eftersom Mat-Niklas hade en siffra på hälften.

Jag har nogsamt följt alla programmen med Hanna och det fick mig för en månad sedan eller så att börja planera roliga saker, eftersom jag kände att det var för lite av sånt. Det resulterade i att nu närmar sig morgonsdagens syjunta hos mig, makeupträffen på Body Shop på tisdag med en bunt av mina vänner och snart är det Petter-konsert. Och hela tiden längtar jag till ridlägret i sommar och snart har jag och Markus två resor bokade. Och lite bättre känns det.

Jag tror rätt mycket på det som Hanna pratade om i sista programmet, tre saker för att vara glad
-Någon att tycka om
-Något att göra
-Något att se fram emot

Det sista har jag varit för dålig på. Jag skulle också vilja träffa mina bästa vänner oftare (alltså, de som vill träffa mig då). Och klappa djur.

Sitter utanför kammaren, i kammarfoajén alltså, och väntar på debatten om tingsrätter som mitt utskott är involverat i. Jag tänkte hänga med Mattias som ska ta debatten för oss. Lite moraliskt stöd och sällis. Men först ska debatten om miljö och energi ta slut. Det kan ta tid för de började nyss snacka kärnkraft.

När jag närmade mig underjordsingången till Cephalusstår en fet bunt hökar med stora kameror där. Jag valde att ta hissen lite innan men hann innnan jag åkte upp höra dem skrika -Där är Urban Ahlin! Och Urban fick svara på frågor. Han står mitt i den här högen.

Jag vet inte vem hon är men hon är väl så bra för att hon är från Söderhamn. Caroline Johansson.

Kvinnodagen, 8 mars, handlar om att åtminstone en gång per år sätta frågan på kvinnors situation i Sverige och i resten av världen.

Det är inte en dag att säga grattis på. Det är inte en dag att ge blommor på. Det är definitivt inte en dag för affärerna att försöka kräna andra prestenter.

Det är en påminnelse om att vi kvinnor inte har halva makten och hälften av pengarna. Det är en påminnelse om att kvinnor våldtas som en del av krig. Det är en påminnelse om att män är överordnade kvinnor i hela världen.

Det är inget att gratulera för.

Rätt exakt tolv timmar har jag varit i farten i dag. 8.20 mött ejag upp Christina som hade ”prao” med mig i dag. Under dagen har jag varit på två seminarium (datalagring samt slutförvaring) och haft två möten och kvällen avslutades med ett besök hos Riksrevisionen.

Var på kontoret och packade ihop igen vid halv nio. Är fortfarande inte riktigt slapp. Måste nog sova tidigt. Fast så tänker jag alltid.

I dag har det hänt en massa saker. Var trött på tåget ner. Jag är som en dum unge som vet att jag inte ska dricka Pppsi Max innan jag ska sova, särskilt om jag vet att jag ska upp tidigt, men ändå gör det. Vred mig nog till två i natt och så upp klockan sex. Men det är ju glömt nu!

Ägnade tiden fram till mötet med utskottsgruppen och utskottet till att fila på debatten med justitieministern om Polisens effektivitet. Käkade snabbt på rummet och så sista finslipningen. Kollade de två interpellationerna som var innan MIN. Anna kom och höll mig sällskap och var det stöd alla så väl behöver. Jag är nöjd, jag tycker det gick bra. Fin känsla.

Sprang vidare till en föreläsning i dagens anda. den första feministiska rörelsen i Sverige och kampen för kvinnlig rösträtt som vi nu haft i 90 år. Semla var bonus!

Tog itu med dagens mejlskörd innan det var gruppmöte. Låååångt blev det i dag och jag gic så att jag precis hann till Södermalmstorg där demonstrationståget för feminism och mot rasism gick ifrån. Hittade Ellinor, precis enligt plan. Se på bilden vad glad hon är. Efter demonstrationen och tal och maffig känsla av systerskap och människor som kämpar för att alla människor ska ha det bra, så gjorde jag och Ellinor det vi ”svenskar” är så bra på. Nämligen fikade. På Fröken Fräck. Passade bra.

Hann precis hem för att gå 30 snabba minute rpå löpbandet i gymmet till sista programmet om lyckan. Och nu, nu summerar jag bara. Damn fyllig redovisning. Och en bra dag.

”I land efter land i Amerika slår alkoholpåverkade män sin partner, visar Unhappy hours. Studier från Ryssland och Vitryssland visar på detsamma liksom studier från andra afrikanska och asiatiska länder än de som refererats tidigare. I England och Wales är det 32 procent, i USA 55 procent av våldet där mannen varit berusad.”

Läs artikeln.