Stopp för Postkoden

När ytterligare en adresserad reklam för Postkodlotteriet ramlade in i dag var min gräns nådd. Ringde upp och sade att det får vara stopp. Helt okej, sade en snäll Johannes.

Facebookade om detta och förstår att många hade samma uppdämda  behov av att bli av med den här reklamen.

Ring: 0771-22 55 22 eller på nätet: http://www.postkodlotteriet.se/Kundservice/Sprra-reklamutskick.htm

Superblondie igen.

På den här bilden där jag fortfarande verkar ha hår på näsan och som ger en bra bild av ur hudproblemen vid munnen yttrar sig kan man också se att jag nu är blondie igen och har klippt om frisyren. Nygatan Nio, alla borde klippa sig där. Tipsen är Malin, Anna och Monika!

En raritet

När jag var hemhemma sist hittade jag den här T-shirten. Tänkte på den senast när vi förra sommaren var på Island. Då sade en guide att Hard Rock café där hade fått lägga ner rätt snabbt så att tröjorna var ganska värdefull. Tänkte att det var ju typiskt att min förmodligen åkt till något ställe för större nytta. Men nej. Oklart varför den fanns kvar. Söt är den. Att det var mer än tio år sedan jag köpte den förstår man eftersom storleken är S. Kanske var det 1997. Jag älskar Island.

Det finns det du måste ha. Och sådant du vill ha.

En nyhet i veckan är att unga kvinnors skuldsättning ökar. Varför är fortfarande oklart men kreditkortsköpen ökar.

En av Lyxfällan-killarna kommenterade i pappers-Metro att man alltid måste lära sig att tänka att det först och främst finns sådant vi måste i. I andra hnd sådant man vill ha. Men att det finns en Paris Hilton-effekt band unga tjejer. Min tolkning är väl att det handlar om att shopooing och prylar ger lyckan, att det är Hilton-effekten.

Det är klart det är kul att shoppa, det är inte det.

Däremot är det mycket otäckt när människor handlar för pengar de inte har. Det finns ett saying, nåt i stil med att människor handla rmed pengar de inte har fö ratt att inponer apå personer de inte tycker om. kanske är det så. Att köpa lyxgrejer som nya möbler, rustar, resor och så på krita, det är jag uppväxt med att det är ett big nono.

Pengar först handla sen. Undantaget studielån, bostads- och billån.

Den som är satt i skuld är icke fri. Glöm inte det.

Tideräkningen

Klockan kvart i fem startade den aktuella debatten och den beräknas ta en timme och 40 minuter. Alltså klar cirka halv sju.

Därpå följer debatten om Skatteutskottets betänkande nr 23, allmänna motioner om inkomstskatter. Beräknad tid 1 h, 10 min. Vi kan alltså tänka att den är klar åtta. Om vi har tur. Sedan följer min debatt. Klar nio.

Vad göra? Stanna eller åka hem? Nog åka hem ändå.

Medborgarmejl

Som vanligt står våra ”fantastiska” politiker helt handlingsförlamade med mössan i handen när en krissituation uppstår.

Vad är det som är så komplicerat med att skicka ett par-tre SAS plan för att hämta ut svenskar från Japan.
Ska det verkligen vara så att när en krissituation uppstår kan vi samtliga svenskar räkna med att NI, samtliga våra politiker, vänder oss ryggen till.

Och till Allians-partierna kan jag bara säga så här. Ni kan ju med omedelbar verkan glömma all den kritik ni hade mot den regering, som regerade, under Tsunamin julen 2004.
För nu står ni där som precis lika stora fån med ”mössan i handen”. Patetiskt är ordet!

Och jag kan ju förklara det på en gång för er. ”Tyst diplomati” fungerar inte den här gången. Radioaktiv strålning bryr sig inte om sådant.

Och istället för att kritisera fransmännen, borde ni lära er någonting av dem.

SKÄMS! (även om era svullna egon gör er totalt okapabla till såna känslor

Helt okej dag hittills

Jag har haft möte med utskottet, jag har hängt med UNF Kronoberg som hälsat på och jag har förberett dagens debattinlägg. i går var jag sist, i dag är jag först. Debattregleran är sådana att man måste ha varit upp i debatten för att kunna begära replik. Igår kunde alla göra de med mig. I går ingen.

Det här kan bli en väldigt lång dag. Räknar med att vara  plena sent sent ikväll och har inte bestämt mig för om jag då sover kvar här eller om jag tar ett sent tåg hem. Skulle ju kunna passa på att träna både i kväll och i morgon om jag stannar. Till exempel.

Strax ska jag förflytta mig från övernattningsrummet (suttit här och lunchat,  skrivit och sett på debatten på TVn) till kontoret och vidare till ett seminarium om minkarnas situation. Känner lite spännning inför minknäringens argument.

En dag är tre?!

Varför är jag så galet trött när jag kommer hem på torsdagar efter tre dagar i Stockholm och riksdagen? Svaret skulle kunna vara att varje dag känns som tre dagar eftersom det från morgon till kväll händer saker i ett. Går ständigt från det ena till det andra och ibland känns det snuttifierat. Hjärnan måste bearbeta massor och kunna ställa om snabbt.

Vad har jag gjort i dag. Upp 07.00. Kontoret och finslipade inlägget. 09.00-12.00 satt jag i plenisalen och lyssnade på och deltog i debatten om datalagringdirektivet. Därpå följde mejlhantering och en lunch på stan, med telefonsamtal. Möte med utskottsgruppen, votering, läsa dokument och så ta mig till Nacka. Jag och två kamrater träffade Kurdiska Rådet och firade Newroz, nyår. Kurdiska vänner från Gävle var också på plats.

22.30 landade jag i mitt rum och nu ska jag lyssna på mitt inlägg. Som min mamma kommenterade på detta helt opartiska sätt i ett SMS:

”Fy 17 vad bra du var. Tydligt. Bra takt. Tittade upp när det ska göras. Varken saktfärdig eller forcerad som kvinnan innan dig. Lyssnade inte så noga på innehållet för jag var upptagen av framförandet. Enastående. Kram”

Inte riktigt säker på att jag lever upp till det.