Parlamentariker här och där

I dag var jag hos en vän som är lite gravid och har foglossning och inte kan röra sig. Jag levererade mat till henne och hennes gäst, och sen diskade jag, ordnade lite med växter och plockade lite tvätt och sånt som man kanske vill få gjort men inte kan själv för det gör ont att stå.

Gästen bor på Sri Lanka och det var otroligt roligt när han frågade vad jag sysslar med och jag berättade att jag är parlamentariker. Han hade lite svårt att tro det eftersom på Sri Lanka bor de i slott, går ingenstans utan ett entourage, går verkligen inte hem till vanliga hem och äter alltid gratis på restaurang …

Och så kommer jag, i myskläder, levererar käk och tar hand om lorten efteråt.

På Sri Lanka blir man bara parlamentariker om man kommer från rätt släkt och har så kallade ekonomiska muskler för att driva kampanjen. I parlamentet sitter också ytterst få kvinnor, men de har till skillnad från oss haft typ kvinnlig statsminister.

Man kan säga att han gillade vårt system bättre.

Talarstolen i onsdags

Väldigt seriös tjej i replikskifte med Jens Holm (V) om datalagringsdirektivet. Efteråt är jag lam i huvudet och hörde inte det beröm jag fick från folkpartisten för att vara en skicklig debattör. Det såg jag nu på webb-tvn.

Det känns något bra, även om det var en folkpartist. Jag tycker alltid att jag kan göra bättre, är alltid missnöjd. Alltid. Det tär lite på krafterna och jag jobbar på det. När jag lyssnar på det här i efterhand så hör jag att det gick bättre än vad som kändes just då.

25,1 procent

Det är sannerligen inte gott nog!

Vi är ju ändå ganska många som är emot att plocka vinster i välfärden.
Vi är ganska många som är emot ökade klyftor i samhället.
Vi är ganska många som är emot att sjuka inte får vara sjuka.

Manifestation med Kvinnojouren Blåklockan

Kvinnojouren Blåklockan arrangerade sen eftermiddag ett fackeltåg med uppsamling på Rådhustorget, med syfte att sätta fokus på mäns våld mot kvinnor. Varje marschall symboliserade de kvinnor som hittills i år sökt stöd från jouren Gävle. 278 kvinnor. Det är inte många dagar på ett år som telefonen inte ringer …

I år var det rekord för antalet deltagare i manifestationen i Gävle och åtminstone det kan jag glädjas över. Å andra sidan är det här ett typiskt exempel på en sådan grej man helst slapp behöva uppmärksamma.

Håkan och jag i går

I går ledde jag en halvtimme med Juholt i sjukhuset i Gävle. Jag frågade hur det känns att vakna till nyheten att opinionssiffrorna sjunker bland annat. Andra frågade om energifrågor, LSS och kriminalitet.

Vad Håkan svarade mig? Att det gäller att stå upp, kämpa hårdare.

Önskar jag hade haft bilder när vi var klädda i skyddskläder inne på operation …

Elin vill ta över S-klubban

Riksdagsledamoten Elin Lundgren vill ta över som ordförande för Socialdemokraterna i Gävle.
– Jag har många synpunkter på vårt arbetssätt, säger hon.

 Den nuvarande ordföranden Peter Bergström planerar att sluta vid årsmötet i mars.

– Efter fem år som ordförande är det dags att någon annan tar över, säger han.

Elin Lundgren är i dag vice ordförande. När det stod klart att Peter tänkte sluta började hon fundera på att kandidera. Hon vill att partiet ska bli bättre på att hämta in synpunkter tidigt.

– Vi har varit duktiga på old school-grejer som att stå på torget. Jag tror att vi måste jobba mer uppsökande mot exempelvis idrotts-, pensionärs- och invandrarföreningar, säger Elin Lundgren.

Arbetarekommunens valberedning har förlängt nomineringstiden till styrelsen till den 15 januari.

– Ska vi vinna nästa val krävs en slagkraftig styrelse. Vi kommer att intervjua alla kandidater, säger Björn Häägg, valberedningens ordförande.

Allt ovan är GD. Är det inte lita lustigt hur snarlika rubrik de sätter jämfört med Arbetarbladet? Känns fantasilöst. Klubban är en symbol för uppdraget, absolut. Men det är väldigt lite klubba i förhållande till mycket annat.