Just nu hunderstrejkar kurser runt om i världen för att rikta uppmärksamhet mot folkets situation. Den 15 februari inledde två av BDPs fängslade parlamentariker och 22 andra fångar den på obestämd framtid. Detta för att komma till en fredlig lösning i kurdfrågan.

Förtrycket av det kurdiska folket måste få ett slut. Med just fredliga medel så klart. 

I Gävle hungerstrejkar ett antal kurder i ett tält på Stortorget i Gävle. De vill gärna träffa dig och berätta mer om varför. De är kvar till på söndag.

Besökte i dag för att ha möte med personal och kunna ställa en del frågor som jag hade.

I Arbetarbladet i dag. Gidehag skriver att det skulle bli problem om skattebasen och därmed skatteintäkterna minskade kraftigt i samhället. Där är vi sjukt överens. Vi ska inte betala skattandet skull, vi ska inte vara överhäftiga. Men vi har brister som vi behöver lösa gemensamt. Jag kan inte bygga min egen bit järnväg eller utbilda mina egna sjuksköterskor och allt det självklara.

Därför hjälps vi åt. helt rimligt att den som har mycket kan hjälpas åt lite mer. Och jag vill inte höra nåt skitsnack om att ”det är orättvist för de har jobbat hårt för sina pengar”. Vad tror ni att undersköterskorna gör då?

Men här ska vi då lite tycka synd om de som betalar mycket skatt (för att de tjänar mycket) för att några gjorde världens PR-grej med att uppmärksamma klyftor människor emellan.

Vad har Gidehag gjort den här veckan mer? Kritiserat LO som visar att inkomstklyftorna ökar. Och skrivit om att Sverige har för små inkomstskillnader.

Tåget sent. Trots att det alltså var synd om mig lagade jag ”riktig” mat. Lasagne. Så gottis! Gjorde allt det tråkiga medan den stod i ugnen. Packa upp, betala räkningar, nytt vatten till tulpanerna som faktiskt inte dött.

Känner mig som alltid på torsdagskväller trött. Ändå glad över kul utvecklingssamtal med min gruppledare och därefter möte med min mentor. Han är bra han.

Jag vet inte varför jag med sådan hängivenhet tittar på Lyxfällan. Nu har jag ett gammalt program på i bakgrunden medan jag jobbar.

De blir alltid ledsna/sura när de ska sälja saker och inte får lika mycket som de själva gav. Om man blir förvånad över det så är det tydligt att de inte riktigt förstår pengar.

KD är ovänner med de övriga vännerna i regeringen. KD vill nämligen inte tillåta insemination av ensamstående kvinnor i Sverige. Skälet är att ”barn har rätt till sin mamma och till sin pappa”. Hörde Göran på någon nyhets-TV i morse. En donator är inte en pappa.

Elida Kindh har skrivit en grymt bra text, utdrag nedan:

Låt oss tala klarspråk: I grunden pläderar KD inte för rätten till en pappa utan för ett förbud mot alla andra familjeformer än den heterosexuella fertila parrelationen.
…

KD visar alltså än en gång att de vill bestämma vem som ska få bilda familj och hur den familjen ska se ut. Att skaffa barn är inte en rättighet. Det är en möjlighet och den ska alla som vill få prova. Vad som däremot är en mänsklig rättighet är att själv få välja hur ens familj ska se ut. Det ska inte någon annan person eller staten göra.

Förutom i saken, så lyfter det också andra frågor.

Nämligen hur KD ska hantera den rätt stora mängd biologiska fäder som skiter i sina barn. Och de mammor som utan rimliga skäl ser till att barnen inte får träffa sin pappa. Återkom till mig om det Göran.

Det känns i kroppen att jag spelade innebandy igår.

Det känns också att jag har massor av saker att göra. På gott och på ont. Jag har i alla fall laddat med lunchpannkakor och palsternackssoppa. Ska nu packa ihop rummet innan eftermiddagens tre möten.

Jag skrev ett skitroligt inlägg om den här dagen. Det försvann.

Jag har i alla fall haft engelskglosor och spelat innebandy. Allt var som högstadiet.

Det var inte min hälsena som small under matchen.

Hur snyggt som helst. Och hur sant som helst.

Efter det gick jag vidare och anslöt till en bunt socialdemokratiska kamrater från riksdagen. Jösses. Vår snittålder är cirka 30. Vi pratade om nördigt, politiska saker. Lite tur att ingen hör. Samtalade genom att en fördelade ordet så att det blev ordning.

Jag gjorde ett stort misstag. Drack ett glas kola. Så halv ett i natt när det var meningen att jag skulle sova så hände INTE det. Känns som att jag vred mig till sju när klockan ringde.

Två timmar på morgonen har jag varit på kurs i att guida i riksdagen på engelska. Ingen surprise att jag får ångest av att göra sådant jag (ännu inte) är bra på. Tungan, ingen ordning. Huvudet, tröttis. Talet, klumpigt.

Det kanske inte måste vara perfekt när jag talar ett annat språk än mitt modersmål. Det kanske räcker om andra förstår det allra, allra mesta.

Men nu har engelskläraren sett till att jag ska gå kurs åtta veckor varje onsdagmorgon. MORGON! Hello, my name is Elin. I´m from Gävle where we have the big christmas goat.