1 maj 2012

Kvart i nio knackade min mamma på dörren och undrade om jag inte skulle vakna snart. Men jag var ju vaken och facebookade bara lite från under täcket.

En timme senare plockade vi upp mormor och styrde kosan mot Bollnäs. Vilket bra arrangemang Bollnäs Arbetarekommun hade ordnat. Bra band, ponnyridning, korv och det allra bästa vädret.

Jag, Kristoffer från SSU och Marie som är kommunalråd pratade och vi berörde alla utbildningsfrågan. Jag talade också om barnfattigdom, miljö och infrastruktur.

Radio Gävleborg gjorde ett inslag, som finns HÄR. Där kan man höra min fantastiska dialekt om man inte haft förmånen att göra det tidigare.

Tåg till Gävle. Åtta minuter skulle jag ha från stationen till Folkets Hus. Skulle ha haft. Reducerades till fyra-fem minuter. Jag sprang dit, och när jag kom fram avgick demonstrationståget. Hade blodsmak i munnen nedför hela Södra Kungsgatan. Alltid mäktigt att spana på tåget!

Ellinor Eriksson var huvudtalare i Gävle. Egenproducerat material. Bäst så klart!

Efteråt hade jag en sittning med min ombudsman och pratade viktigheter, innan jag träffade Ellinor, Vidar, Eva, Ahmed och Daniel på Helt Enkelt. Jag var helt färdig av alla anspänningar och då var det ganska underbart att sitta med några av de allra finaste, klokaste, smartaste, roligaste, kompetentaste, skarpaste och analysera både det ena och det andra. Ingen gör mig lika glad som sånt.

Toppar dagen med bio! Ska bara vattna mina stackars krukväxter innan.

Tack för i dag kamrater och mötesdeltagare!

(M)en ändå!

Läses uppifrån och ner. Jag funderade lite på det här i efterhand. Hur moderaten (kommer från Gävle från början) ändå verkade provoceras av min skämsamma men ändå helt allvarliga tweet om toapapper.

Att önska allas tillgång till toapapper är mer än vad en moderat klarar av. Det förklarar rätt bra varför de verkligen inte tycker att alla ska ha tillgång till god utbildning typ, när toapapper är att begära för mycket.

Skämtsamt, visst. Men ändå!

Solig valborg

Söderhamn välkomnade mig smarrig kvällssol på kvällningen. Avverkat möte, två vigslar, en kompisfika och en bröllopsfest innan. Och ändå relativt okej sovmorgon, även om jag likt random tant vaknar INNAN KLOCKAN RINGER.

Logistiken

Den här veckan gäller alltså tre vigslar, en riksdagsdebatt, ett tal på en ort, gå i tåg hemma, en bröllopsfest, en begravning, en middag och så en studieresa över helgen.

Orter: Gävle, Bollnäs, Stockholm, Söderhamn, Wien

Lite, lite som en utmaning känns det.

Valborgsmässofirande sorteras bort.

Hänga utomhus

Först av allt, solskyddskräm på i ansiktet! Den översta bilden är till för att illustrera det totala klädförfallet som i går inträffade cirka fem minuter efter att jag anlände Norrala igår. Sara ville att vi skulle studera hennes rabatter och jag började bylta på mig en kombo av olika typer av kläder. Det fortsatte givevis i dag. Men vadå, det är skönt och funktionellt! Mamma och jag har pallat upp lekstugan med domkraft och den typen av rejäla saker.

Den vadderade flanellskojortan är en favorit. Den fick jag en jul i högstadiet. Korta mjukisbyxor köpte jag i Tokyo.  

Utehänget var en paus i det viktiga skrivandet av 1 maj-tal. Det är svår. Inte för långt inte för kort rättfokus val av ord och massa innat.

Musik och knark

Just nu pågår en lokal diskussion i Gävle om den här reaggefestival som vill flytta till Furuvik från Uppsala.

Visst finns det en tradition av täta kopplingar mellan reaggemusik och särskilt knark. Men det betyder inte på nåt sätt att andra musikstilar står fria från det. Rock någon?

Jag är en av de personer som mycket tydligt tar ställning mot både alkohol och narkotika.

Det gör inte att jag tycker att särskild musik, särskilda festivaler ska pekas ut och ”förbjudas”. Jag tycker tvärtom att polis, ordningspersonal och så vidare ska dimensioneras efter uppskattat behov.

Där det är många människor kan det också bli mycket problem. Men också mycket kul!

Ja till musik. Nej till knark. 

Uppdaterat: har enligt uppläxning stavat musikstilen fel. Har ju också nyligen lärt mig att det heter repoRtage. Låter det stå kvar. Tecken i tiden.

All den här dötiden

Att åka hit och dit kanske vore roligare om det inte vore för att det krävs väntan mellan varje moment. Jag är ju dessutom i det som kallas tid, och som straff dår jag vänta extra mycket.

Kallax och Arlanda. Det är riktigt fredagsskoj det.

Hade en idé om att ta mig till Norrala. Men det funkar inte.