… ta upp det här med SSU igen.

Stort hånskratt.

Min syster spånar om vad jag ska använda tiden till om jag blir arbetslös.
Hon är känd för sin råa humor.

Idag när jag var på gymmet läste ja gnån av hälsotidningarna som alltid har olika käcka tips. Men jag borde verkligen försöka  följa tipset om det där att inte störa sig på sånt jag ändå inte kan förändra. Det hjälper ju inte ett skit att jag typ får hjärtklappning för att folk slänger tops i toan eller att jag hatar fula registreringsskyltar på barnvagnarna eller hur män ofta bär sina strumpor.

Det hjälper inte att tänka det, det hjälper inte att säga det och verkligen inte att skriva det här. Sådant som faktiskt inte är till skada, som strumporna och skyltjävlarna kan jag försöka lämna därhän, till förmån för sånt som är gemensamt, som tops i toaletten.

Kanske om jag bara får reta upp mig jämna datum? Då borde massor förbättras i min hjärna.

Såg ni lyxfällan förresten? Vilka snornungar. Hade svårt att tycka synd om föräldrarna som hade curlat sig till skulderna. Det är sällan jag tycker synd om lyxfällomänniskorna. Ofta har de hus, har ni tänk på det? Det är sällan det är en ensamstående mamma i en hyrslägenhet som lever under existensminimum inkomstmässigt. Riktig misär kanske inte är så bra TV. Typ som att  vi aldrig sett en dokusåpa om hemlösa. Bara en massa mongon som tror att alkoholen är lösningen och slår på varandra med järnrör. Eller att man är center of the world för att man är Idol. OBS! imorgon ska jag inte störa mig på oväsentliga saker. För jag har redan gjort det hundra ggr idag.

Det är egentligen helt sjukt hur fort tiden har gått den här hösten. Det är mindre än en månad innan det är dags att gå på jullov, och jag har inte ens börjat räkna ner. Så när jag gör det är det inte så mycket kvar i chokladkalendern.

Jobbade och sedan var jag på möte på Kantorn angående varslen. Mkt kompetent personal höll i den, men informaitonen har man i princip kunnat läsa sig till innan.

Jag kommer inte att veta så mycket mer på ännu ett tag, så jag får sväva o ovisshet. Ni med, även om jag vet att det är hårt.

Gick direkt till gymmet och tränade 45 min innan jag gick hem och kokade mannagrynsgröt. Shit vad det är gott.

Hur ska det gå?
Hur ska det gå?

Åh vad mycket möten jag har haft idag. Åh vad jag är lite ledsen för det..Men jag har lärt mig mycket om Markbyggarna,

Sedan i somras har jag förmånen att vara revisor åt UNF:s förbundsstyrelse. en gång satt jag själv i den styrelsen i sex år. Ibland var det dålig stämning men det kunde man leva med.

Sedan satt jag två år i SSUs förbundsstyrelse. Då lärde jag mig att UNF aldrig har dålig stämning.

Att sitta med UNF:arna efter att nyligen suttit på SSUs möten var som att paradiset öppnade sig. Sådär skulle det ju vara. Skratt med äkta klang bakom, konflikt ja men folk talar klarspråk. Ingen självgodhet utan bara en strävan efter att bli bättre.

Jag älskar UNF. Jag kommer hela mitt liv att vara tacksam över de kunskaper och erfarenheter som UNF och nykterhetsrörelsen har gett och fortfarande ger mig.

Jag älskar SSUs ideologi på nästan alla sätt. Och några ett helt gäng av de jag träffat, men mest lämnar SSU en liten otäck bajslukt efter sig. Det är så synd på en organisation med sådan potential.

Ikväll ser Grannfejden ut att bli riktigt lysande.
Är det inte spännande att det alltid är några galna karlar med en halvhunsad fru som det handlar om.
Markus är mycket glad över att han när han var i Söderhamn fick se den lokala Grannfejden-kändisen.

Nu vet jag att jag står bäst till på listan. Det ger ett större hopp!

Direkt efter jobbet idag gick jag och tränade. Åt inget innan. Det kan ha varit skälet till att benen fortfarande, en timme senare, är skakiga.

Håller på att tvätta (en gång i månaden är lagom Anna) och läser de sista handlingarna till nämnden imorgon.

Nu har inte alla turen att bo i Gävle-Dala området och det är ju trist för er. För vi har världens roligaste lokal-TV. Helt sjukt sånt Eftersnack-program. Dessutom skojiga perosner som talar om nyheterna. Rekommenderas. Det är som ett sämre ZTV.

Eller är det en nyttig erfarenhet? Jag får väl se det så!

I Gävle kommun föddes för få barn för sådär 11-12 år sedan med följden att idag har 100 lärare varslats. Däribland jag. Spännande känsla. Jag tror det stod att jag har jobbat över 1500 dagar så det är ju några år. Trots det är jag alltså i min kategori några av de som var sist in.

På beskedet står med fet stil och många utropstecken att ett varsel är inte detsamma som uppsägning.

Jag vet att det inte är min kompetens det är fel på, så det är ju en tröst. Kallad till möte på torsdag så vi får se efter det hur det ser ut.

Mätt och ren.
Efter att ha varit i Norrala så känner man sig lite sunkig. Inte för att man inte kan duscha, man gör det bara inte riktigt lika ofta.
I dag så red jag ut på Anton, vilkgen glädje. Vilken lycka…
Det är nog det bästa man kan göra.

Idag har jag hälsat på småprinsarna. Det är skönt att vakna i Norrala….