Ikväll var det den svåraste gången hittills att klämma ur sig en ledare.
Men nu är det klart.
Skönt.

Har inte gjort särskilt mycket av värde idag. Snackat en massa om Japan.

Igår läste jag ut den fantastiska boken Bitterfittan.
Ni måste läsa den, alla tjejer och helst alla killar. Kanske främst killar.
Det värsta med mig är att jag alltid blir så arg och uppjagad.
Var på SOUK idag och på Top Man ligger Slitz-tidningarna utanför provrummen.
Pattar rätt upp i ansiktet.

Jag köpte två par jeans och fyra pocketar samt en guidebok över Tokyo.

Jobbade som besatt de timmar jag jobbade idag. Är ganska nöjd.
Tyvärr är gårdagens fina väder nåt grått idag. Tråk.

Nu stundar tre sovisar! Tack högre makter!

Jag kom hem rätt snabbt eftersom jag fick åka med Johanna hem från jobbet. En hel del folk cirklade runt i skolan. Jag har filtrerat Cola med kidsen, samt räknat bråk.

Nu ska jag sannerligen duscha. Sen får det vara nog.

Är kvar på skolan, och om 45 min börjar den första av mina två lektioner på Öppet Hus!
Det blir ganska roligt, som vanligt.
Jag gillar min arbetsplats och det är roligt att visa den för intresserade.

Daniel, Sergio, Ellinor och Fanny har varit hos mig i två timmar.
Det var mycket roligt.
Sergio tog med sig ett par av Markus kalsonger.
Han skulle sova hos Ellinor och ville vara fräsch imorgon med.

Igår började jag läsa den här boken jag vars namn nämnts här och där.
Jag läste kanske 25 procent igår innan jag verkligen måste sova.
Jag blev kall inombords. Av hur väl skriven boken var.
Vilken skicklig författare. Vilket viktigt ämne.
Vilket orättvist samhälle det är.
Vad orättvist det är att man måste leva med att vara tjej.
Läs boken.
Jag har inte den slutgiltiga bilden än, men jag vågar ändå uppmana till detta.

Den nämnd jag är vice ordförande för, socialnämnden, behöver inför framtiden vidta åtgärder för att komma inom ekonomisk tilldelad ram.
Så gott som alla år de senaste 15 har förvaltningen kostat mer än tilldelat. Inte tillräckligt har gjorts för att förhindra detta.
En revisionsfirma och en konsult har i olika omgångar tittat på verksamheten och pekat på olika saker, vilket har varit bra.
Vi har från kommunledningen fått hårda direktiv om att jobba för att komma inom ram. I det arbetet har vi i majoriteten låtit oppositionen delta i alla möten där vi tillsammans med tjänstemän tittat på möjligheter. Vi har också tillsammans gjort prioriteringar, där vi prioriterat till fördel för de barn som vi som socialtjänst tagit ett föräldraansvar för genom ett omhändertagande. Oppositionen hade inget att anföra.
Vi har sedan haft utökade arbetsutskott och andra möten där det slutgiltiga förslaget utkristalliserats.
Oppositonen har under dessa möten inte haft något avvikande att anföra.
Sedan visar det sig att en av dem deltar på ett möte med Gävle Beroende Centrum (en av de verksamheter som förändras) och uttrycker att han ogillar det förslag som ligger.
Märk väl, även på beredning efter det tillfället har ingen från oppositionen sagt ett endaste knyst om andra förslag än liggande.
Idag på nämnden gör dom ingen besviken, när deras motförslag kort och gott handlar om att undanta GBC från besparingsåtgärder. Så enkelt.
Ingen alternativ budget, inget ansvar. Man skulle kunna drista sig till att kalla det populistiskt.
Alla som nu tror att oppositionen stenhårt jobbat för ett bibehållet GBC kan känna sig fett lurade. Det enda de har gjort är att babbla och göra narr av majoritetet, mycket snack, ingen verkstad.

Jag kanske ska vara försiktig med att säga det, men det verkar avundsvärt att vara opposition ibland…

Att vara fritidspolitiker är inte att likna vid en dans på rosor. Folk i allmänhet verkar tro att det är kul att åka iväg på konferenser, äta bjudmat ibland och träffa folk. Så är det inte. I verkligheten får man aldrig vara hemma, måste läsa massor av handlingar, träffa folk man inte tycker om, äter osunt pga tidsbrist och blir mycket illa omtyckt.

Så varför fortsätter man? För att annars kan det finnas andra helt utan ansvarstänkt som tar över. Inga namn.

Det här är inte rolig vecka.
Väldigt många saker att göra.
Sedan jag kom hem halv sex har jag jobbat utan paus.
Är inte klar än.
More to come.

Jag älskar hundar. Hundar är det bästa jag vet.