Regeringen stryper anslagen till folkhälsopolitiken inkl alkohol- och narkotikasatsningarna. 
Minus 46 miljoner 2010, och året därefter tas hela den satsning (115 milj) som gjordes samband med propositionen ”En förnyad folkhälsopolitik” bort och lite till. Drygt 161 miljoner mindre till folkhälsopolitken för 2011 och 2012. Kvar blir endast 92 miljoner.

Även anslaget för alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder minimeras från 2011. Från 256 miljoner till 71 miljoner. Till denna finns ingen kommentar i budgettexten.

Kom på mejl från bekymrad medborgare.

Ja, hur kan det bli så här? Ingen förvåning precis. Den borgerliga politiken går inte ut på att stötta människor som hamnat på avigan. Pumpa in alkohol på diverse sätt går bra, hjälpa till att ta rätt på efterföljande problem går dåligt. Ytterligare ett bevis på det. Rika människor är inte immuna mot alkoholproblem, men har råd att betala för den vård de behöver.

Yes, man är en ganska priviligerad människa i den här världen när man har allvarliga issues med att ständigt vara utlämnad till plastlådesallad. Hann på ett tidigare tåg än jag räknat med till jobbet, så det är ju bra. Men det betyder också den här kosten. På telefonen ni ser på bilden har det självklart hunnit ringa en försäljare i dag. Tryck ville den sälja.

För daggen. Först ska jag till soc på beredning. Sedan hoppas jag hinna äta innan tåget till Stockholm. Jobba en del på kontoret och avrunda med ett riksstyrelsemöte. Blir bra.

Det börjar alltid någonstans. Alla du möter kan vara kommande makthavare.

Äntligen har alla mina ädelstenar jag beställde landat hemma hos mig!

Söta söta söta!

Kolla vilka underbara elefanter. Den som ändå hade en sån här tavla.

Det var vackert väder och bakelserna från TeWes var goda.

Jag släckte halv elva, så pass sent eftersom jag inte kunde låta bli att bläddra igenom nya Femina, och sen minns jag absolut inget mer förrän Markus sade hej när han åkte klockan åtta. Trynade en timme till. Nu är jag jag uppe och om en halvtimme bär det  iväg norrut för social samvaro.

Nu har jag jobbat hårt hela helgen. Riktigt roligt. Blev dock lite matt när jag insåg att det är söndag och jag förväntas producera en text till i morgon klockan tio. Senast. Som jag nu gjort i flera år. Ändå kan jag glömma bort det och minnas med ett ryck när helgen varit full av andra saker. Men. Jag gör det på tåget tänkte jag. Och nu är det klart. Ivägskickad med en smäll.

I morgon är jag ledig. Då ska jag träffa lite fantastiskt folk. För jag känner så många! Det betyder att min sovmorgon inskränks en aning, men jag väljer det ändå.

Min stackars syster lider av grupparbetets helvete. Åh, har man varit med om grupparbeten där man bara kräkts på de  i gruppen som tänker plocka poäng för något de inte gör. Ingen skillnad på från grundskolan jämfört med högskolan. Glidarna finns överallt.

Ur lärarperspektivet har jag sett lidandet vilket resulterar i att jag de senaste åren gjort grupper där grupperingen baseras på ambition. Det har gett ett antal lyckade arbeten och ett antal havererade, man har så att säga fått stå sitt kast.

Men varför sysslar högskolan egentligen med grupparbeten? Man träffar sin lärare så sällan och som lärare hade jag då enbart velat se individuella prestationer för att kunna göra en korrekt bedömning. Är de lite lata? Eller tror de att de ska kunna träna fullvuxna i att faktiskt ta sitt ansvar. Kanske. Inte sett mycket av det under de tio år jag pluggat på högskola i alla fall.