New York. Jag gillar ju egentligen inte att resa, men om jag får gott om tid att vänja mig vid tanken så kan det vara ett alternativ. Nu har bossen sagt att jag får åka, så för att fira Markus jubileumsfödelsedag nästa år så åker vi dit. Jag ska åka dit med tom väska och komma hem med den full av papper och annat pyssel.

Så här såg det ut i Japan, jag grät av lycka.

Den senaste svenska djurskyddslagen kom 1988. Det är 21 år sedan. Nu utreds den under ledning av Eva Eriksson, landshövding i Värmland. Hon ska presentera sitt resultat i januari 2011.

Och det behövs, Sverige ligger inte i topp vad gäller omtanken om våra djur. Enligt Djurens Rätt ligger flera länder före Sverige, med Schweiz i topp.

Den minister, jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) som är satt att ansvara för djurens välmående ser inte det som ett problem. Till Djurens Rätts tidning säger han -Det är ingen tävling om vem som är världsbäst.  Det är ett intressant sätt att se på problemen med att många djur vanvårdas och på andra sätt är eftersatta. Den som har ansvaret för anda levande varelser borde ta detta på större allvar, än att nöja sig med att inte vara bäst i världen. Ett sådant uttalande kommer man enbart undan med när det gäller djur. Kan ni tänka er skolministern uttrycka samma sak om skolan? Det är ingen tävling så vi nöjer oss? Knappast.

Att värna om djurens väl ses ofta som mjukt och blödigt alternativt alldeles för militant. Påståendet om att så länge det finns människor som lider så kan man lämna djuren därhän förekommer ofta.

Kanske är det också därför, eller för vinstintresset, som en del områden lämnats utanför regeringens översyn av djurskyddet. Pälsfarmning, kastrering av smågrisar utan bedövning och djurcirkusar är kontroversiella områden som Erlandsson inte vill peka ut. Och det är klart, vem är Eskil att mucka med de bönder, de sina, som vill slippa fördyrande förändringar i verksamheten? Inte man nog, för pengarna pratar. Djur är tysta.

I Sverige föds fortfarande minkar och chinchillor upp enbart för sin päls skull. Något som är förbjudet i exempelvis Storbritannien. Erlandsson säger att om utredaren anser att dessa områden behöver ses över kan hon göra det. Att han själv inte ser problem med att elefanter kuskas land och rike runt för att dansa för popcornätande människor är häpnadsväckande.

 
Från http://www.animationusa.com
Hur glad var Dumbo på cirkus?

Områden man däremot särskilt pekat för granskning är övergivna och förvildade djur, möjlighet till naturligt beteende, avel samt användning av djur för sexuella ändamål. Att det senare inte självklart varit tydligt utpekat är en gåta. Det är inte som att det inte behövs. På SSUs kongrerss i somras pläderade ett disktrik på allvar för att låta tidelag vara tillåtet. Om djuren själv gick med på det. Löjligt. Sådant sker inte med något annat än en människas intresse främst. Det finns en osmaklig mängd pornografi med djur inblandat och det visar hur hänsynslös människan är och hur viktigt det är att ha tydliga lagar.

I elefantens naturliga beteende ingår inte att dansa i en sågspånsfylld manege. I kornas ingår inte att stå uppbunden majoriteten av årets månader och i pingviners inte att plaska i en skitig damm. Därför finner jag det extra intressant att dröja tanken vid hur annorlunda vår djurhållning egentligen skulle bli om vi på allvar gav djurens chans till sitt naturliga beteende. Antingen har jag helt missbedömt Erlandsson som genom detta kuppar igenom en helt ny värld för djuren. Eller så har han inte ett enda hum om hur djur föredrar att leva. Låt oss hoppas på det första.    

Publicerad i dag i Söderhamnskuriren och Ljusdalsposten

I dag är det en kommunstyrelsedag. Enligt mig inte så raffiga ärenden i dag.

Efter det ska jag träffa UNF:s kassör Therese för att prata mer om pengar. Det är otroligt spännande och intressant. Jag ska bli riktig ekonom tror jag. Det är roligt med siffror. När det går ihop. Men det finns mycket att lära sig.

I morse fick jag ett sött mejl om min ledare som i dag handlar om djuren. Ni kanske kan få se den.

Jag vaknade förut. Hur kommer det sig att näsan känner av det på en gång och sätter i gång att producera snor? Som om den revolutionerar mot att ha varit preparerad under natten. Jag funderar ofta på det här!

Väntar på ett jobbrelaterat telefonsamtal satt till klockan 14. Har förberett mig lite för det som kommer efter genom att byta mjuk tröja till klänning. Matchat med mjukisar. Om man inte vet hur jag låter vanligen skulle man inte förstå att jag är sjuk. Ser lika fräsch ut som en liljekonvalj.

Fortfarande skitsur på VPN-grejen. Det ville ju alltid funka förut. Vilken dag som helst utom i dag.

Måste ta ett parra när jag går. Annars blir jag dyngsur och på Stadshuset måste man vara proper. För att inte tala om de olika mötena med Gävle Arbetarekommun efteråt.

Jag ska sluta beklaga mig nu för jag är fett på bättringsvägen. Nu är det bara snoret som är ett problem. Resten funkar fint.

Förutom min VPN-anslutning mot Essingen som, förutom en hund, är det jag just nu önskar mig mest av allt i hela världen.

SMS: Lite löjligt att vara krasslig faktiskt. Sluta upp.

Jag försöker se det från den ljusa sidan. När jag är så här skabbig tränar jag på att göra saker långtsamt. Har spontantvättat lite, läst ganska mycket i en bok, pratat med Sara, skickat lite jobbmejl, sett Wolter-reprisen och lite hästhoppning. Nu skrev jag grunden till ledaren som jag färdigställer under morgonen. Ska upp vid åtta och börja jobba. Nu har Markus ordnat käk till mig. Evigt tacksam.

Så här matt såg jag ut när jag kom tillbaka från vigseln (som var en överraskningsvigsel och gick fingemang ute på gräsmattan. Tur jag tog en skapligt snygg jacka) som Peter var snällast i världen och körde mig till. Litade inte på mitt eget bilköreri i dag och Markus var lite busy. Nös eller snörvlade inget under akten, men i bilen på väg tillbaka.

Jag har i alla fall min röst. Och det räcker långt i dag. Att jag har ont i öronen kommer inte att synas.